"Det kryllar inte av sådana människor som man skulle kunna ha den där direktkontakten med, där bara ett ögonkast är en stålvajer i darrning. Det kanske inte gick någon sådan person i din klass i grundskolan eller som stod och spanade på dig en fredagskväll på Blå Dragonen. Inte en sån människa så långt ögat når. Sådana människor är slumpspridda i längden, i tid och på tvären i världen. Kanske någon hade det som sitt livs projekt att söka efter dig fast för tidigt, eller för sent, och på en alldeles för avsides plats från dina fötter räknat. Nu sitter du där på en gulmålad stol i ett ensligt hemman i kanten av ett kalhygge.
Det kanske finns en 7-8 st för dig lämpade människor som just nu springer upp o ned i ekande trappuppgångar med varsin tom kaffekopp och inte skulle kunna tänka sig att låna veteströ av någon annan än dig.. och han, som är så lyckligt parbildad, kanske valde sådär som man väljer mellan olika tvättmedelsorter..."
Denna texten var det en vän som skickade till mig, en underbar och bra vän som ser vad jag är och vem jag är. Denna texten talade till mig, och henne på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Först tyckte jag den bara var märklig, osammanhängande och ofullständig men efter ett par genomläsningar gillar jag den mer och mer... Det känns lite som jag sitter på den där gula stolen.
Redigerat: Eftersom jag var lite nyfiken på vem som hade skrivit denna texten så var jag tvungen att googla och kom fram till att hon heter Solja Krapu, en estradpoet från Finland som vunnit poetry slam ett par gånger. Texten heter “Sådana människor” och finns med i diktsamlingen “Vem behöver busschauffören?”
2 Kommentarer:
Denna texten har du haft i din blogg tidigare, eller hur? Jag känner igen den.
jepp denna har varit med tidigare.. var tvungen att ta reda på vem som skrivit texten ..
Skicka en kommentar