Pro-Ana, Pro-Mia och bloggares ansvar

Jag hade en sextimmarsdag i bilen igår och då lyssnar man onekligen på radio för att få tiden att gå fortare. Eller, kanske inte fortare men mer uthärdlig. Hur som helst. Igår diskuterades det på P3 om bloggares ansvar mot yngre läsare. Många menar att kända bloggare som Blondinbella och Katrin Zytomierska skulle vara mer ansvarstagande i sitt sätt att skriva. Att inte förhärliga det trådsmala kroppsidealet som kan få yngre läsare till självsvält och drivas in i anorexi och/eller bulemi eller någon liknande sjukdom.


Vem vill egentligen köpa detta plagget om man ska se sjuk ut i det??

Det finns tydligen en subkultur som lyfter fram anorexia som livsstil istället för sjukdom. Websidor som ger tips och råd om hur man ska kunna gå ner mer i vikt med okonventionella metoder och hur man döljer självsvält från sin familj och sina vänner. Denna subkultur kallas Pro-Ana och det finns en som kallas Pro-Mia för de som lider av bulemi. Därmed inte sagt att ovannämnda bloggare förespråkar varken pro-mia eller pro-ana, dessa nämndes som exempel på bloggare med många unga läsare som gärna tar efter "kända" personers sätt att leva.

Borde då bloggare ta ansvar för vad de skriver?
Både ja och nej säger jag. Vi har en tryckfrihetslag i detta landet, och yttrandefrihet vilket ju innebär att man får säga i princip vad som helst som håller sig inom lagens ramar. Och det är väl inget brott i att skriva om sig själv och sitt liv. Att tala om bra och dåliga känslor och via en blogg nå ut till andra människor som känner samma sak. Jag tror att många människor finner tröst och glädje i att surfa runt på nätet och läsa om samma problem eller glädjeämnen som man själv har och många gånger får man som bloggare bekräftelse tillbaka att man träffat någon som tänker likadant.
Men visst kan och borde man, om man skriver om ett kontroversiellt ämne, be läsaren att ta reda på mer själv. Vet man att man har läsare som blir väldigt påverkade av det man säger borde man ge länkar och möjligheter att komma vidare i ämnet och bilda sig en egen uppfattning och inte lyssna på en enda part i diskussionen.

Jag skulle vilja skylla mycket av detta på det sätt vi uppfostrar våra barn, både hemma och i skolan. Ända sedan vi var små har vi lärt oss att lita på det som äldre säger. Såg man ett lysande klot i taket så var det någon som sa "Det där är en lampa". Fick du se en bil så var det någon som sa "Biiil, kan du säga bil?". Det är inte konstigt att ungdomar har svårt att ifrågasätta det andra och äldre skriver. Kanske behövs det en vuxen som säger "Ta reda på mer själv, om du är intresserad av detta ämnet".

Vi har olika förutsättningar för att få ett lyckligt liv, ta reda på dina egna förutsättningar och skapa ett lyckligt liv utifrån det och försök inte kopiera en annan människas liv. Det lyckas aldrig. Och ifrågasätt alltid det som skrivs på nätet! Och till er som har lite övervikt precis som jag, vill jag säga att självsvält inte är vägen att gå. Det förstör kroppen mer än du tappar i vikt!
Jag är för övrigt övertygad om att varken Katrin eller Blondinbella är särskilt nöjda med sina liv baserat på det faktum att dom bloggar. Bloggandet är ofta ett sökande efter bekräftelse som man inte får i verkligheten. Men det är en annan historia jag gärna skriver om en annan gång.

Kommentera gärna och sätt igång en diskussion. Allt jag skrivit här är spontana reaktioner och tankar i ämnet. Kanske har jag utelämnat något? Kanske tycker ni att jag har fel? Säg vad ni vill...

Här kan ni börja med att fördjupa er i ämnet om Pro-Ana och anorexia, google är också en bra grej har jag hört.