Jag har gått hela dagen med en otrygg känsla och rädsla att dom ska ta mig igen. Få mig dit dom vill. Men jag tänker inte låta dom komma nära!
Igår anföll hälften av dom. Dom högg med svärd i mina artärer och vener. Slet i mitt hjärta och försökta stoppa blodflödet. Jag kände det! Men jag stod emot. Med en kraft skänkt från ovan slet jag mig. Kämpade och slogs för att dom inte skulle komma tillbaka! 
Idag står dom där. Dom ondskefulla, dödsbringande ostbollarna från OLW! Dom står där på bänken. Lurpassar och väntar på att jag ska bli svag igen, så att resten av gänget kan fullborda det som kompisarna påbörjade igår. Dom vill döda mig!
Men HAHA! Inte ikväll.. jag tänker inte vara här. Jag flyr, väntar ut dom på håll och när jag kommer hem hoppas jag att katterna har gjort slut på dom. Då ska jag skratta! Uahahahahaa!
Inte denna gången kära ostbollar…. inte denna gången. Jag var för stark.
2 Kommentarer:
Ostbollar har verkligen onda krafter. Jag bara dras emot dem. Läskigt det där alltså! Väldigt duktig av dig att lyckas stå emot (:
Du är knäppare än mig.. ;)
Skicka en kommentar