Kallt, kallt, kallt

I morse var det bara kallt, kallt och kallt.. 14 minusgrader och en frusen bil som tyckte att den blev för varm på motorvägen. Jag stannade till vid vägkanten ett tag och pratade med honom. Lät honom vila, vakna till liv efter en lång natts sömn. Tillsammans och lite mödosamt tog vi oss till Malmö till slut. Det är ett äventyr att leva, eller hur? Eller som den vardagsvise säger; "Det är riskabelt att leva, man kan ju dö".

Jag har valt att dra mig tillbaka, hålla mig undan och värma mitt kaffe för mig själv. Jag kontemplerar och lägger saker och ting tillrätta inför det som kommer.
En vän till mig har börjat med värmeyoga vilket innebär att man ska sätta sig i ett 40 grader varmt rum tillsammans med en massa andra människor och utföra diverse konstiga övningar i syftet att rena sin själ och hela kroppen. Hennes argument för att jag skulle börja med detta var att man svettas något kopiöst och någon hade kräkts och svimmat första gången han var där. Jag vet inte om min själ är så smutsig att jag vill utsätta mig för det. Och min kropp känns plötsligt väldigt hel om priset för att hela den är att svimma och kräkas. När kommer den revolutionerande vin och chokladdieten? Det handlar väl mest om inställning eller hur?