Suck…

Jag råkade gå in på Kissies blogg ikväll… Fråga mig inte varför, jag har inget svar. Nu är jag ledsen, trött och frustrerad. Förlåt, det ska inte hända igen!

Nu skulle jag vilja sätta Kissie i en rostig vit Ford Sierra från 1997 och köra henne till Skåne med Strindbergs “Röda rummet” som enda underhållning. Vi skulle äta lunch på sjaskiga vägkrogar tillsammans med landets transportpersonal och varje liter bensin och kopp kaffe vi köper ska köpas av pengar vi tjänar på vägen. Trädgårdsrensning, städning, fönsterputsning, barnpassning… whatever. När vi till slut stannar i Malmö kommer jag säga till henne att hon får ta sig hem igen på egen hand. Inga kreditkort, Louis Vuitton-väskor eller stilettklackar.

Resultatet skulle bli att hon antagligen gick vilse, tröttnade på allt och försvann. Alla vinner!

…Fast… fan vet hur länge jag skulle orka finnas i hennes närhet… och hur jag än tänker så kan jag inte komma på hur jag ska skriva för att förklara att hon nog är den enda personen i detta landet jag tycker genuint illa om utan att ha träffat henne… och jag kan inte riktigt förstå att jag lägger ner tid på att skriva om henne över huvud taget..