Idag är en såndär dag då jag känner mig i fas med livet. Kanske mycket på grund av att huset är nystädat, rent och väldoftande. Det finns ingen stress, och allt flyter på. Det är bra helt enkelt. Jag har tillbringat nästan hela förmiddagen med Peter LeMarc på Spotify och med jämna mellanrum plingar det till i MSN och på Facebook från någon som vill prata med mig. Jag tycker om folk som vill prata och ikväll har jag gäster som är väldigt pratsamma.
Jag funderar på om jag ska skriva något om Alla hjärtans dag som är imorgon men kommer fram till att vad jag än skriver så blir det inget nytt. Det är en dag som jag tänker ignorera till förmån för alla andra dagar på året som man kan visa sin kärlek på. Om ni vill veta hur jag ändå tänker så gå in på Bitterbloggen och läs. Det är min gode vän Jonas som delar mina åsikter om Alla hjärtans dag som får sätta ord på det idag.
Du som är fan av Kärleksförklaringar till förbannelse på Facebook kanske är intresserad av lite statistik över vem du delar “fan-skapet” med (ursäkta ordvitsen men visst borde jag vara rubriksättare på en kvällstidning?).
Som ni ser så är det övervägande kvinnor och tjejer som är intresserade av vad jag skriver, Hur kommer det sig? Är män allmänt ointresserade av att läsa om det jag skriver och diskutera det? Det är ju lite tråkigt i så fall för det skulle vara kul att höra vad ni har att säga ibland. Eller ni sitter framför OS-sändningarna nu?
I fas med livet alltså, men det kan ändra sig fort. Det gäller att göra något bra av detta nu. Fortsätta gå framåt. Komma ihåg känslan och veta vad jag gjorde för att få den. Göra samma sak igen, igen och igen. Sedan kommer våren och då går det lite av sig självt. Eller hur?
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar