Så var jag lite nervös och hade en hel del dåligt samvete för att jag lämnat Simon ensam hemma en lördagkväll. Det blev ett eller två samtal under kvällen ifrån honom då han frågade när jag skulle komma hem men inte mer än så. När jag kom hem så hade han gått och lagt sig. Han hade somnat men på bordet stod en tallrik med rester från potatis, köttbullar och brunsås. TV:n stod på och gardinerna var nerrullade och där någonstans förstod jag att han minsann kan vara ensam hemma även sena kvällar. Detta var första gången jag gick på fest och lämnade honom att vara hemma. Det gick bra. Jag måste väl snart förstå att han är större än vad jag tror.
Just nu sitter han i soffan och läser en Sydsvenskan. Han fäller kommentarer som; “Pappa, har du hört att Lund har fått 30% mindre influensavaccin och dom har inte riktigt koll på vem som har fått…”. Något har hänt… Den senaste tiden har han börjat spela gitarr, piano och nu läser han tidningen. Jag funderar på om han fått något virus ändå…? hmmm…
4 Kommentarer:
Tror att det är dags att välkomna honom in till vuxenlivet genom att skaffa honom en kvinnlig barnvakt nästa gång, no?
Det känns som en rimlig och god idé haha..
Wow! Martin, skriv en bok! Du är ju superduktig. Jag kommer definitivt att följa din blogg om jag får? Kanske jag knycker en och annan mening...Vad jag menar är att jag blir inspirerad av det du skriver!
Hälsa din lille son som börjar bli stor ser jag...
Ha en skön söndag
Kram
Åsa
Tack Åsa! Det är väl klart du ska följa min blogg så som jag följer din ;-). Om du känner för att citera så är du även där mer än väkommen..
Skicka en kommentar