“Han vandrar tillbaka på samma väg som han tidigare gick med den bärande känslan av att vara behövd och längtad efter. Att det fanns någon längre fram som drev honom framåt, som förlängde stegen och som han visste ville se honom komma gående på grusgången fram till huset. Nu går han istället tillbaka och hemåt med en känsla av att vara otillräcklig.
Som så många gånger tidigare hade han hört dom där orden. “Det beror inte på dig…”.
Oj, vad han tyckte illa om dom orden! Vem skulle det annars bero på om inte honom?
“Om någon inte är önskad så beror det på att den personen är otillräcklig”, muttrar han tyst för sig själv. Han nådde inte ända fram och nu går han tillbaka på samma väg som tidigare var ditlagd av hjältarna på vägverket. Nu svär han på dom istället. Om det inte fanns en väg där från början skulle han aldrig gått där! Jävla vägverk!…”
Ur “Nästan perfekt, snart där” av Martin Hansson
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar