---------------
“Hon håller mina händer sedan tusen dagar och låter mitt hjärta vara detsamma som igår. Hon ger mig mitt leende genom sitt eget, texten blir tydlig när vi möts och hon kysser mitt sinne som ingen annan. Det är nästan som hon känner mig, ser igenom mitt skal och blottar det jag inte vill att någon ska se. Hon drar ut alla mina egenskaper likt ett barn på julafton och sneglar nyfiket på nästa paket. Det får hon göra, jag ser hur dom får sin plats i hennes bild.
Hon säger att jag lyssnar och förstår. Jag säger att det är så lätt att lyssna på inspiration och att försöka lösa hennes gåta är en utmaning. Hon kysser mitt sinne som ingen annan. Jag är glad att ha henne som vän.”-ur “Nästan perfekt, snart där” av Martin Hansson
14 Kommentarer:
Nu var jag visst här igen...men förstår inte riktigt vad du menar idag, kan ju inte kramas genom datorn??:)
haha nej... att svara på tilltal hör väl till vanlig hyfs? ;-)
samma "regler" bör gäller på nätet självklart, ser man inte det så är man ändå ingen att räkna med. Men jag tycker du har fel när du säger att det bara är kalllt och opersonligt på facebook. jag har kommit i kontakt med många gamla vänner och kan hålla lite lagom sporadisk kontakt med dem. Det hade aldrig hänt annars. Det är ju jätteskön värmande känsla att t.ex. när man inte känner för att gå utnån kväll kunna sitta hemma i mysbrallor med lite kanelte o "tjata med vänner, eller helt plötligt hitta någon gammal eller ny bekantskap. Det passar mig perfekt! Jag ersätter inte det med att umgås med vänner, det tror jag inte många gör, utan som ett ypperligt komplement att berika sitt liv. Trevligt att liksom "titta in"hos sina vänner för o se vad de pysslar med. Det är så många man tappar bort på vägen annars....
Är lite trött ikväll, men nu förstår jag!!!:)
klart man ska svara på tilltal.
@jaguarjonsson: Jag håller helt och hållet med dig. Sedan kan man ju fundera på hur det kommer sig att man hittar gamla vänner på facebook och ser nätet som ett sätt att hålla kontakt med dessa. Hur kommer det sig att man inte gjort det tidigare, innan facebook? Vad jag pratar om är vänner man "tjatar med" som helt plötsligt, mitt i en mening eller diskussion loggar ut. Eller, som i detta fallet, en pojkvän som ignorerar sin tjej. ;-)
men det händer väl i verkligheten också!Att man bara går...eller inte orkar eller bara tjappar Va inte så dramatisk!
@jaguarjonsson: Det känns ju sympatiskt.. ;-). Om DU vill prata med någon (en vän eller pojkvän) om något som känns viktigt för dig. Vad skulle du då säga om den personen bara vände på klacken och gick? Utan ett ord?
Det handlar inte om dramatik. Det handlar om hyfs. Orkar man inte säger man till och förklarar varför...
hm...sjappar ska det nog vara :)
Som svar på det andra: För min del somär ganska blyg av mig först så har jag alltid haft mycket lättare att skriva än att prata. Så det här är en mycket naturlig kontakt för mig. När jag växte upp hade jag nog 15 olika brevvänner över hela världen....och detta är väl en lite modernare variant
säg inte för mycket nu........det är inte alltid så enkelt....eller hur?
Jaja.. jag dissar inte nätet eller IM... det är kanon! Men... jag dissar dom som inte kan säga "Nu går jag för att..., vi kan väl prata en annan dag. Ok?"
Tycker det kan vara ett bra sätt både att hitta nya vänner och hålla "lagom" kontakt med en del, men visst kan det bli lite mer slit o släng på nätet. Men det beror mycket på hur man är irl.
Oj.. jag tror att fokus hamnade fel här. Det handler inte om det är bra eller dåligt med vänner på nätet. Det handlar om hur man behandlar dom... på nätet.
jag menar bara att vi har levt ca 40 år bu och vi borde ha det i oss att människor överallt och runt omkring oss gör oss besvikna hela tiden, det är inte dramatiskt längre....människosläktet är egoistiskt och vekt. Men man ska vara optimistisk! Absolut! Men inte blåögd!
@jaguar: Så sant.
Skicka en kommentar