Jag vill absolut inte säga att jag är något speciellt, och jag gör ofta saker som jag inte menar eller har tänkt igenom. Kanske sårar jag någon på vägen när jag slänger ur mig mina triviala skämt i ett syfte att lätta upp vardagen? Det var inte meningen i så fall. Jag kan vara tråkig, sur, arg och irriterande lika väl som jag kan vara glad, sprallig och levnadsglad men jag vill alltid att alla i min närhet ska ha det bra.
Ibland, men bara ibland tänker jag på hur min son ska tänka på mig när han är vuxen och kanske har fått egna barn. Vad lämnar jag kvar i honom? Jag vet att föräldrar kan vara tjatiga, gnatiga, krävande och enormt irriterande. Föräldrar står inte högt i kurs när man är tonåring, och föräldrar är väldigt pinsamma när dom greppar efter det lilla barnet som för länge sedan vuxit ifrån dom. Men barnet är för alltid den lilla flickan eller pojken som behöver föräldrarnas stöd. Liksom föräldrar behöver stöd av sina barn när dom blir äldre.
Jag hoppas min son kommer ställa upp för mig så som jag vill ställa upp för mina föräldrar. Jag hoppas han känner att jag finns där, alltid och för evigt liksom hans mamma. När allt kommer omkring så är det bara familjen som betyder något och jag älskar min.
Vad lämnar du efter dig?
p.s. nu tänker ni säkert något i stil med “Guud, vad han verkar vara deppig” men det stämmer inte. Totta’s “Sex Fot Under” gör mig lugn, sällsam och faktiskt lite lycklig… en underbar låt helt enkelt.
5 Kommentarer:
Fina, sanna ord som tål att gjutas in i var människas innersta rum.
Klokt och inte alls deppigt. Snarare till bredden fyllt med kylen
Ni är allt för vänliga kära vänner :D
Har du copyright på denna låt? Skriven och redigerad av Kjell-Åke "Kjelle" Persson från Vettasjärvi.
Berätta gärna mer
Skicka en kommentar