Ibland önskar jag att jag kunde säga alla de rätta sakerna på rätt ställe men så kommer jag att tänka på hur tråkigt det är med människor som inte kan göra några fel. Då tänker jag att jag skulle kunna be om ursäkt de gångerna som jag säger något opassande men så kommer jag att tänka på hur tråkiga de personerna är som springer omkring och ursäktar sig för att de inte är perfekta. Det finns inga perfekta personer. De som ändå tror sig vara perfekta är de som visar sig vara det allra minst.
Om jag nu har dessa funderingar.. kan det vara så att jag ser mig själv som perfekt och insiktsfull eller sätter jag mig själv på för höga hästar nu igen? I en tid då vi ska ta ställning och tycka till om allt tycker vi ända bara mest om oss själva.
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar