Om otillräcklighet

Jonas på Bitterbloggen skriver om otillräcklighet och hur han känner sin talang vara begränsad när han jämför sig själv med idolerna i Abba och andra artister som på ett eller annat sätt lyckats slå mynt av sina färdigheter.
Jag förstår precis hur han menar. Så många gånger har jag tänkt att “det där har någon annan gjort innan mig och så mycket bättre än mig också”. Jag har suttit med min gitarr och tyckt mig komma på en skön harmoni, vacker text och gjort ett snyggt arrangemang för att till slut läxa upp mig själv med ovanstående tanke. Det låter precis som något jag hört tidigare, och så kommer otillräcklighetskänslan ifatt en. Hur skapar man något nytt som inte hörts, lästs, setts eller smakats tidigare??

Men…
Är det inte så att det alltid är någon som vill höra MIN version av saker och ting? Är det inte så att någon därute skulle vilja höra just MIG sjunga den där låten? Är det inte dom personerna man tänker på när man går in i sitt kreativa flöde? Dom som väntar och lyssnar på vad du har att säga. Om det är tusen människor som väntar på resultatet av mitt skapande eller bara en kan väl kvitta? Så länge det är någon som vill lyssna, läsa eller se? Jo, så måste det vara.

Någon väntar på dig.