Det är någon månad sedan jag skrev en text om hur kallt allting kan vara både fysiskt och mentalt. “Trött” är en av dom texterna som kommer av sig själv. Ingen värdering eller redigering. Den bara mals ner på tangentbordet i frenesi. Som om man jobbar i trans, eller i dvala om man så vill. Omedvetet.
Jag kommer ihåg känslan jag hade och kan med glädje tänka på att den tröttheten har lagt sig. Kan det vara våren som är på väg?
Trött – Publicerad 10 februari
Det finns ett antal texter till som jag är lite stolt över. Bara för att dom är så ärligt tydliga. Som ett försvarstal eller ett manifest. “Detta är jag, såhär är det. Gilla det om ni vill, rata det om ni vill”.
Jag är redo – Publicerad 15 februari
Nu ska jag sätta mig att jobba med tidningen som ligger och bara väntar på att få bli producerad. Få se bokstäver, meningar och bilder växa fram till en helhet och något läsvärt. Till dess får ni hålla till godo med lite skåpmat så hörs vi igen.
Kram kram
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar