En synnerligen trevlig kväll

Jag sitter just nu och väntar på besök från Jonas och Annette. Det står en medelhavsgratäng i ugnen och den enrisrökta älgsteken är snart uppskuren. Salladen väntar på sin sista touch med hjälp av en god dressing. Vinet dekanteras och provsmakas… tiden är på min sida. Det är inte ofta man är ute i god tid om man heter Martin, men idag är en synnerligen skön dag som snart övergår i en trevlig kväll. Om det är jag övertygad.

Peter Lemarc underhåller mig med underbara sånger på piano och jag går omkring och myser. Det är en bra kväll ikväll…

…och vi har redan bestämt att vi kommer avsluta kvällen med ett klassiskt “Detta måste vi göra om!”. Ja, så kommer det bli. Det är som balsam för själen att umgås med vänner och det är så gott att må gott…

Technorati-taggar: Peter LeMarc,Att umgås med vänner,Bitterbloggen,Jonas Nilsson

Gilla läget!

Hur många gånger har du hört någon berätta hur illa dom tycker om kylan vi fått i vår nordliga land Sverige i år? Hur ofta brister någon ut på Facebook i ett; “Jag är trött på vintern och vill ha vår nu!”? 
Om våren kom nu skulle jag bli nervös. Det är nämligen fullt normalt att det är vinter, snö och kallt såhär års.

Att februari är eller ska vara årets kallaste månad verkar det inte vara många som känner till. Gillar ni inte läget så ska ni få ett gratisråd av mig… Åk söderut och sluta gnäll! Det är bara att gilla läget.

Själv tycker jag om vårt klimat och skiftningarna mellan årstiderna. Jag gillar känslan när den kallaste vinter blir vår och hur sommarens varma dagar äts upp av höststormar och gulnande löv. Jag gillar augustiljumma kvällar och dofterna av prunkande liv. Jag gillar vinterns mörker, tända stearinljus i fönstret och att sitta inne och lyssna på vinden som pinar husgaveln. Allt det där är bra och det är där jag vill leva. Det gör mig trygg. Vad sa du nu då?

Technorati-taggar: Vinter,sommar,höst,vår

Sex enligt Nour El-Refai

Jag ber känsliga läsare om ursäkt för följande inlägg, vilket innehåller ord som kan verka stötande…

Jag såg ett klipp från Kanal 5´s Raw med Nour El-Refai hos mymlan. Jag lägger in youtubelänken här nedanför… mymlan med flera tycker att alla män ska se detta… jag tycker det är roligt, klart och rättframt. Det ska man ge Nour en eloge för men visst finns det en del att säga om detta.

Vad tänker jag då om Nour´s standup?
1. Om en man hade ställt sig och börjat prata om hur dåliga många kvinnor är på att suga kuk och hur tråkiga dom är i sängen hade det blivit ramaskri. Feministerna hade organiserat protestmarscher och mannen i fråga hade varit tvungen att be alla kvinnor om ursäkt offentligt i någon av våra medier. Såvida mannen i fråga inte är Magnus Betnér

2. Är verkligen Nour så tråkig i sängen att hon låter mannen ta hand om situationen och bestämma?
3. Hur kommer det sig att kvinnor inte kan berätta hur dom vill ha det i sängen när åtminstone EN av dom kan ställa sig på en scen framför hundratusentals TV-tittare och publik på läktaren och säga vad som är fel? Å andra sidan är det väl dom kvinnorna som skrattar och håller med sådär svenskt igenkännande.

4. Nour är rolig! Hon tar bort all den prydhet och präktighet som genomsyrat den ytliga världen idag.

Det finns inget tråkigare än en passiv kvinna i sängen. Ta för er vet jag. Lev ut era fantasier. Säg vad ni vill ha..
Längtar ni efter ett hårt jäkla knull så säg det. Vill ni ha fittan slickad länge? Berätta eller visa på något sätt att det är skönt för sjutton! Och om det inte är skönt… säg hur det skulle kunna bli skönare! Det är inte svårare än så ;-).

 

Nu har jag generaliserat rejält här och jag vet att ni kvinnor finns, som vet att ta för sig i livet.

Hur tänker ni?

Technorati-taggar: Nour El-Refai,Sex,Magnus Betnér

Samtal med mig själv 28 Januari

Jag: Det har visst kommit mycket snö…
Mitt andra jag: Du kommer inte ut med bilen när det ser ut så här!
Jag: Äh, det går säkert…
Mitt andra jag: Men ska du inte vänta på att G-I ska komma och ploga?
Jag: Nej, jag provar. Det är ju inte mer än en halvmeter snö. Hur svårt kan det vara?
Mitt andra jag: Om du fastnar mitt i vägen då? Då kommer han inte kunna ploga vägen förrän du kommit därifrån…
Jag: Jag märker direkt om jag inte klarar det. Då är det bara att stanna, backa tillbaka och vänta.
Mitt andra jag: Okej, prova då…

En kvart senare…
Jag: Okej, det gick alltså inte…
Mitt andra jag: Vad var det jag sa?!
Jag: Jaja, du hade rätt men nu ska du inte springa omkring och vara kaxig för det.
Mitt andra jag: Jag är inte kaxig, bara förvånad över att du aldrig lyssnar på mig.
Jag: Har du inte hört talesättet “man misslyckas inte förrän man slutar försöka”?
Mitt andra jag: Har du slutat försöka? Har du misslyckats nu då?
Jag: Nej, jag har inte slutat försöka men jag behöver hjälp och det krävs mycket mod för en man att erkänna det.

Man against nature! 0-1 #fail

Att ta tag i saker och ting...

Är det inte dags att ta tag i detta nu?
Är det inte dags att plocka fram manschettknapparna, putsa lackskorna och hänga ut smokingen för vädring? Skulle det inte vara underbart med en kväll fylld av champagne, röda mattor, kristallkronor och ett swing- och jazzband?

Vem vill inte vila ögonen på långklänningar och vackra håruppsättningar? Eller kanske låta flugan hänga oknuten runt halsen, i sällskap av en flygel och sångvilliga goda vänner... Vore inte allt det bättre än vinter, kyla och mörker just nu?
Jag tycker det.

Jag har lite tråkigt…

Nu har jag legat en vecka svårt medtagen av förkylning och feber. Ikväll har det börjat rätta till sig och genast kom mitt stora sociala behov och knackade på dörren men jag hade inget att bjuda på så jag bad det komma tillbaka lite senare.

För ett tag sedan skulle jag spela in en låt. Fin text och vacker melodi. Hur jag än gjorde så fanns det en annan melodi och en annan text som hela tiden snirklade sig in i min hjärna. Lätt frustrerad sjöng jag in den melodin och den texten istället. Sedan stängde jag ner inspelningsutrustningen. Har inte startat den sedan dess…

Nu är jag lite nyfiken… vet ni vad detta är för låt egentligen och vem som gjort den?

Vi som söker

Jag och fröken Silver pratar om den där människan man kan luta sig tillbaka med och tänka på med en stor trygghetskänsla i kroppen, som vi söker. Inga spel, inga insinuationer och inga bekräftelsebehov. En människa som är självklar i sin position kring kroppen som är du, men ändå så nödvändig för att man ska känna sig i balans. Allt skulle kännas lite lättare och lite bättre då även om allt är helt okej som det är nu men inte mer än så.

Jag kommer att tänka på en av mina stora förälskelser som steg in i mitt liv för sådär fyra eller fem år sedan. Allt var så självklart då. Det är det inte nu, men varje gång jag hör Winnerbäcks Köpenhamn och överallt så kommer jag på att tänka på känslan jag hade då.

“Dina ögon var ett fritt fall varje gång. Tack, ta hand om dig!”

Ett fritt fall är vad jag behöver nu.