Schlagerfeeling och trovärdighet

Jag fick denna länken av en god vän via msn och nu har jag suttit i säkert en halvtimme och försökt ge en kommentar, men kan inte sluta förvåna mig över att någon, någon gång i tiden tyckte att detta var en bra låt att göra en video av, och hur man en gång i tiden saknade självkritik i sitt skapande. Detta är en artist och video som verkligen överraskar, men på vilket sätt? Jag vet inte. Har ni någon bra kommentar på detta eller är detta en av alla youtube-länkar som man ska låta gå osedda till historien? Ja, jag tror minsann det.

Tack Åsa, för att du gav mig motsatsen till “aha”-upplevelsen. Vad den nu kan kallas… och lite motsträvigt ger jag inlägget etiketten “musik”..




1 Kommentarer:

Åsa sa...

Sluta vara så motsträvig det är ju självklart är det är musik. Tror du inte mannen kallar sig musiker?
Emellanåt kan just den där känslan av tomhet och noll reaktion roa mer än ett putslustiga skämt. Även om jag tillhandahåller såna oxå för att göra en mörk dag ljusare :-)

Skicka en kommentar