Att vara i fas

Igår kväll innan vi somnade konstaterade vi båda att vi är i fas. 

Att vara i fas så pass att man kan tillåta sig drömma om trivialiteter utan att känna skuld, det är väl så man vill ha det? Inga måsten. Att ha rent bakom sig så man har lättare att ta sig framåt utan att behöva släpa gårdagen efter sig kan lugna den mest stressade själ.

Igår kväll var vi där, och jag hoppas vi förblir i fas. Men det är ett jobb.


 
SPELAREN
/SPELAREN