En dag ska jag ligga sex fot under marken

Jag vill absolut inte säga att jag är något speciellt, och jag gör ofta saker som jag inte menar eller har tänkt igenom. Kanske sårar jag någon på vägen när jag slänger ur mig mina triviala skämt i ett syfte att lätta upp vardagen? Det var inte meningen i så fall. Jag kan vara tråkig, sur, arg och irriterande lika väl som jag kan vara glad, sprallig och levnadsglad men jag vill alltid att alla i min närhet ska ha det bra.

Ibland, men bara ibland tänker jag på hur min son ska tänka på mig när han är vuxen och kanske har fått egna barn. Vad lämnar jag kvar i honom? Jag vet att föräldrar kan vara tjatiga, gnatiga, krävande och enormt irriterande. Föräldrar står inte högt i kurs när man är tonåring, och föräldrar är väldigt pinsamma när dom greppar efter det lilla barnet som för länge sedan vuxit ifrån dom. Men barnet är för alltid den lilla flickan eller pojken som behöver föräldrarnas stöd. Liksom föräldrar behöver stöd av sina barn när dom blir äldre.

Jag hoppas min son kommer ställa upp för mig så som jag vill ställa upp för mina föräldrar. Jag hoppas han känner att jag finns där, alltid och för evigt liksom hans mamma. När allt kommer omkring så är det bara familjen som betyder något och jag älskar min.

Vad lämnar du efter dig?

Sex fot under marken

p.s. nu tänker ni säkert något i stil med “Guud, vad han verkar vara deppig” men det stämmer inte. Totta’s “Sex Fot Under” gör mig lugn, sällsam och faktiskt lite lycklig… en underbar låt helt enkelt.

Angående nätdejting



Kommentarer på detta??

Nya vägar

Allt du känner kan du påverka på egen hand. Om något eller någon tar din energi så kan en reaktion vara att säga tack och hej eller lämna tillbaka prylen som påverkar dina tankar. Min reaktion idag var att säga tack och hej för att hämta ny energi på nya stigar. Det känns bra.

Håll om mig älskling

Idag har varit en bra dag. Den där förbenade förkylningen har släppt sitt lömska tag om mig igen, och jag kan åter prata och röra mig i offentliga rum. Bara för det blev jag sugen på att spela och sjunga igen. Så, lite ringrostigt drog jag igenom en gammal favorit av Peter LeMarc. Jag funderade på om det är någon speciell som kanske vill höra detta. Kanske är det så? Eller så kan man se detta försök till cover som en signal till alla er som jag älskar på mina olika sätt. Ta hand om er…

Håll om mig älskling