Subtil signal till en gammal vän

Idag hittade jag en mailkonversation som vi hade för ett år sedan du och jag. Det går inte att låta bli att tänka på hur mycket som har hänt sedan dess. Ibland känns det som det inte hänt något alls. Du skriver mycket om längtan till något nytt, någon som bryr sig om, och en familj. Om resor till Italien och hur du fönstertittar på låtsas in till de som verkar ha hittat rätt. Jag tänkte en stund på om jag skulle ringa till dig och höra hur du mår men det skulle kännas som jag stör. Jag vet inte. Kanske skulle du gilla att jag ringde?

PassionsblommaFör ett tag sedan berättade du för mig att du träffat en man och att du blev galet förälskad. Jag kunde nästan inte med ord uttrycka hur glad jag var för din skull men jag vet ju hur du fungerar. Finns han kvar? Tog han med dig till Italien? Finns DU kvar hos honom? Men det största frågetecknet jag har är om det spirar liv i dig just nu? Jag hoppas det. Jag hoppas du har hittat det du sökte. Jag hoppas att du fortfarande lagar pannkakor och äter special K på kvällen. Jag hoppas din gitarr är stämd och jag hoppas du hittat din plats i en större stad. Jag hoppas du mår bra och jag hoppas passionsblomman finns kvar för den blommar så vackert. Jag hoppas att passionen är din. Är den det?

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar