- -.-- -.. … .. - -. -. .- .-.. . .-. -. .-

“Du måste lära dig att tyda signalerna” sa en kvinnlig vän till mig någon gång förra sommaren och från och till sedan dess har jag funderat på det där. Du måste lära dig tyda signalerna.. Vilka signaler? Som säljare ser jag alla svar som inte är ett direkt nej som en köpsignal. Börjar kunden ställa frågor om produkten så är det genast en signal till att han eller hon är intresserad av vad jag har att erbjuda. Alla frågor som ställs ska vara öppna frågor som man inte kan svara ja eller nej på. Frågor som inleds med vem, vad, var, vilka, hur och när.

Jag började fundera på om hon som sa till mig att jag skulle tyda signalerna hade sänt ut några signaler till mig, men kom fram till att hon inte hade gjort det. Och vad jag vet så har hon inte funnits med i något sammanhang där signaler kan ha skickats. Vad menade hon? Jag är lite förvirrad faktiskt. Jag måste nog ställa frågan tillbaka. Vilka signaler pratar hon om, från vem och var fanns dom signalerna?
Varför kan de där berömda signalerna inte vara tydligare? Varför måste man hela tiden ha en signalradar som surrar i skallen när det är så enkelt. “Jag tycker om dig” och en kram fungerar utmärkt. Det kanske är så att jag inte vill spela det där spelet längre. Min signalspårare är trasig, inlämnad och avställd. När jag får tillbaka signalspåraren ska jag ta den på en provtur för att se om den fungerar som den ska, för det känns som jag har fått tag på ett måndagsexemplar.

(Ja, det är riktig morsekod i rubriken) ;)

edit: nu har jag satt igång en tråd i forumet här på KtF om signalfel

1 Kommentarer:

Pia sa...

Det är väl där någonstans man ger sig in i 'spelet' själv, (ofrivilligt eller frivilligt) - när man inte ställer frågan; - vad menar du? Tills dess får man ju gå i ovisshet och då hjälper ingen radar.

Nattinatti.

Skicka en kommentar

 
SPELAREN
/SPELAREN