Om otillräcklighet

Telefonklotter JonasBitterbloggen skriver om otillräcklighet och hur han känner sin talang vara begränsad när han jämför sig själv med idolerna i Abba och andra artister som på ett eller annat sätt lyckats slå mynt av sina färdigheter.
Jag förstår precis hur han menar. Så många gånger har jag tänkt att “det där har någon annan gjort innan mig och så mycket bättre än mig också”. Jag har suttit med min gitarr och tyckt mig komma på en skön harmoni, vacker text och gjort ett snyggt arrangemang för att till slut läxa upp mig själv med ovanstående tanke. Det låter precis som något jag hört tidigare, och så kommer otillräcklighetskänslan ifatt en. Hur skapar man något nytt som inte hörts, lästs, setts eller smakats tidigare??

Men…
Är det inte så att det alltid är någon som vill höra MIN version av saker och ting? Är det inte så att någon därute skulle vilja höra just MIG sjunga den där låten? Är det inte dom personerna man tänker på när man går in i sitt kreativa flöde? Dom som väntar och lyssnar på vad du har att säga. Om det är tusen människor som väntar på resultatet av mitt skapande eller bara en kan väl kvitta? Så länge det är någon som vill lyssna, läsa eller se? Jo, så måste det vara.

Någon väntar på dig.




2 Kommentarer:

Åsa sa...

Eftertankens kranka blekhet...
Det är faktiskt lite sorgligt att man på helt eget bevåg förminskar sina insatser. Men man gör det lätt. Håller på läser igenom min gamla blogg och drabbas av just detta.
Sen samtidigt.. En talang måste övas för att den skall blomma och blir det inte något fantastiskt i världsklass så har man ju iaf roligt på vägen. Och nån därute finns alltid som finner en bäst i världen oavsett. Men man skall väl hitta denna någon så man kan spegla sig i dess hänförelse och känna sig en smula, eller till och med mkt, bättre finare och rätt fantastisk

Pia sa...

Så sant Martin, dom finns...

Skicka en kommentar