Jag vill verkligen inte börja tala om bloggtorka eftersom jag inte gillar det ordet. Det skulle vara kul att skriva något exceptionellt spännande och intressant här, men just nu existerar varken spännande eller exceptionellt i vardagen. Varken min eller i någon annans vardag verkar det som. Det är söndag. Jag lyssnar på Etta James och känner hur lockande det är att gå till jobb imorgon efter en veckas ledighet.
Igår var min underbara vän Anna på besök. Det är alltid en upplevelse när hon är i närheten med diskussioner om livet, universum och allt däremellan. Hon får mig verkligen att tänja tankarna till max även om gårdagen var en av dom mer avslappnade träffarna vi haft. Vatten som står stilla luktar illa och att jag ska låta tankarna flyta som en bäck på väg mot stora havet känns så självklart. Tack för insikterna du ger Anna!
I eftermiddag blir det att fortsätta jobba på boken som ska tryckas någon gång i början av nästa år och kvällen kommer spenderas med en tur till Sturup för att hämta upp ett par Kanarieöarna-resenärer. Jag tror jag ska le lite när jag ser hur dom inser vilket väder vi har i Sverige just nu.
Ni ser, det är inte mycket exceptionellt som händer just nu. Jag tror förresten att jag snart kommer spela in en 17 år gammal låt på nytt igen efter en hel del påtryckningar på Facebook. Först måste jag skriva om texten så att jag kan stå för den som 36 åring. Martin 19 år är en helt annan människa än vad jag är idag.
Till vi hörs igen…
2 Kommentarer:
Låter väl inte så tråkigt?? Det är ju söndag.... ;-)
Haha ja.. vissa söndagar är mer söndag än andra söndagar. :-D
Skicka en kommentar