Retrospektive 2

Lägger fram ännu en text som är publicerad här den 7 februari i år.

Mötet:
Lite förstrött, som om det vore en självklarhet att just den dagen skulle han möta kvinnan som skulle göra livet fulländat, sa han "jamen, där är du ju"
"Vilken tur att jag träffade på dig, är du hungrig?"
Och där satt dom, två människor som var gjorda för varandra och som hade hittat skälet till att dom vaknade på morgonen och att dom tog det där trötta steget utanför dörren bara för att sälja sin själ till mammon och försöka få in pengar för dagens jobb.

Båda hade en själsligt likgiltig inställning till samtalet och ingen av dom försökte göra sig intressant för den andre. Det föll sig naturligt och avslappnat att sitta i flera timmar och prata om allt som hänt fram till den dagen i livet. För det var inte någon idé att prata om framtiden för den skulle dom staka ut tillsammans. Allt dom ville och visste var, att den skulle krestaurang_1900_276999bomma och dom skulle ta emot den. Fånga den, vårda den, släppa den efter sig och låta alla se resultatet av det dom format den till.
"Ja, det smakade bra. Kommer du komma ihåg vad detta vinet heter? För det var väldigt gott…."
De betalar och går ut från restaurangen, hemåt och framåt.

….Om den han söker.
Han hade under hela kvällen studerat hennes ansikte och blivit betagen av hennes leende och hur hon emellanåt vände blicken ner mot bordet för att dölja ett skratt. Håret var format av hösten och vinden.
Hennes kläder talade om en person som var säker på sig själv och vart hon var på väg.

Läpparna formade helt vanliga ord men orden kom ut som en varm doft av choklad om vintern. Som om dom var tillverkade i en liten butik vid kusten. Och när hon greppade glaset var det med en öm och försiktigt gest som hon drack av vinet. Det där vinet som symboliserade det gemensamma blodet och hur dom skulle dela det.

När dom lämnade restaurangen tog han hennes kappa, la den över hennes axlar och strök bort en hårtest från hennes kind och han kände hennes fysiska värme för första gången. Hon log och kinderna avslöjade ett par gropar att drunkna i.

3 Kommentarer:

Helene sa...

vackert....hoppfullt....lämnar leendet kvar när datorn är avstängd...tack...

Martin Hansson sa...

Då har jag nått ett syfte :-D!

Marlén sa...

Fint... :)

Skicka en kommentar

 
SPELAREN
/SPELAREN