Martin, du ska måla och du ska använda vitt…

Nu, mina kära vänner, har kreative Kalle som bor i min hjärna ett par veckor om året vaknat till liv. Han sa till mig; “Martin, du ska måla här hemma och du ska använda vitt, svart och grått. Du ska ha klara färger på attiraljer och prydnader. Du ska riva ner kaklet i köket och sätta upp ett nytt och du ska göra det nu!”

issa-fransk_26152885

Jag har ju respekt för kreative Kalle så jag lyssnar på honom. Men jag säger inte till honom att allt det där han sa har jag tänkt på länge. Schhhh….

Technorati-taggar: ,

Jag har varit på Catarinas blogg

image Har tagit mig lite tid ikväll att surfa runt på andra bloggar.. bloggar som finns i min bloggrulle eller som prenumereras på via rss.

Jag fastnade på Catarinas blogg och ett inlägg om sorg skrivet med glädje och jag håller med henne. Alla historier kanske inte ska berättas, allt är kanske inte för allas ögon och öron. Läs resten av hennes texter också.. det är riktigt bra.

Även Mymlan har utfört en exposé i sin blogglista och som hon säger; “Behöver man egentligen köpa en tidning?”.

Technorati-taggar: ,

En lätt psykos? Ja, tack!

En vän frågade mig precis om jag sitter kvar i “det där väntrummet” och jag kan bara säga ja… jag sitter kvar och jag har gått igenom alla tidningar sedan 1996. Låter skitkul?
Nu räcker det inte med att vara upprörd över våra lagstiftare och dumtråkiga radiopratare. Det krävs något tyngre…

hallucination_phenomena

En lätt psykos eller något annat centralstimulerande kunde vara ett bra komplement till Spotify ikväll som för övrigt bråkade med mig igår. Programmet sa till mig att uppdatera, jag uppdaterar och startar om bara för att mötas av samma uppmaning att uppdatera igen! Nu har jag lyckats få igång det igen men gud vad det kändes. Det gjorde ont!






Det blir nästan alltid bättre akustiskt..

Mellan två möten

9844_008Sitter just nu på ett kafé mellan två möten i ett grått och regnigt Skåne. Med kaffet framför mig och en tidning för förströelse bestämde jag mig för att slänga iväg ett par frågor via mail till Piratpartiets Rick Falkvinge. Det har nämligen skapats ett intresse och engagemang hos mig att ta reda på mer om dom. Får se om han svarar.

IPRED är snart här

Ni som känner mig vet att jag hatar politik och att jag helst av allt håller mig utanför den där sfären av byråkrater som svamlar en massa dynga innan dom tillsätter en utredningsgrupp som glöms bort i en skrubb på riksdagskansliet. Men nu kan jag inte hålla käften längre och måste lägga mig i!

I dagarna röstar regeringen igenom IPRED-lagen som innebär att upphovsrättsinnehavare får laglig rätt att begära ut personliga uppgifter om dig och kräva dig på ett stort antal pengar om det visar sig att den IP-adressen du sitter bakom är inblandad i olaglig fildelning. Det behöver inte vara du som fildelar, det kan vara en granne eller någon annan som tar sig in i ditt nätverk och tankar hem en upphovsrättsskyddad fil på din IP-adress. Inte ens polisen har denna rättigheten men nu ska man alltså ge den till “branschen” och det är DU som är ålagd att bevisa att du är oskyldig till olaglig fildelning enligt IPRED-lagen. Det finns en crashcourse om IPRED här. Enligt “Datasolution” är det tydligen tillräckligt med en skärmdump för att det ska vara bevis nog för att bredbandsoperatörerna ska vara tvungna att lämna ut dina personliga uppgifter till "upphovsrättsinnehavarna, d.v.s Warner, Universal, Sony och ett par stooora bolag till… Med sina advokater och slipsar.middle_finger_flame_jpg_w300h300

Marie “Opassande” Andersson har skrivit vad vi alla tänker om detta. Skit, helt enkelt! Det finns inte en chans i helvete att jag kommer rösta på ett parti som slår undan folkets rätt till personlig integritet och rättssäkerhet genom att rösta igenom denna lagen!

“Opassande” har också skrivit lite historik om dom Danska IPRED-lagarna vilket borde ses som ett statuerande exempel hos lagstiftarna. Detta är inte bra!

Jag försvarar inte olaglig fildelning men kan inte tiga när det är oskyldiga människor som kommer drabbas av detta. Tro mig, det kommer vara oskyldiga människor som får sin ekonomi krossad och sina liv förstörda. Tant Asta får ett finger i röven när hennes nya fina laptop blir föremål för utredning, och hon som precis lärt sig hantera mail… osis… shit happens…Vet du hur du kan bevisa att du inte har fildelat? Känns det tryggt?

Först FRA och nu detta… Jag blir så trött på landet vi kallar Sverige och dess regering som suger bolagens ballar till deras åskdönande skratt… och sväljer!

Nu ska jag ta Piratpartiet på allvar… få se… var finns deras partiprogram?

Technorati-taggar: ,,,

Free Dawit Isaak!

Mymlan har skrivit ett bitskt inlägg om hur hon och många andra tycker man ska skriva på en lista för att få journalisten Dawit Isaak, som sitter fängslad i Eritrea, fri. Jag kan inte säga att jag är särskilt insatt eller för den delen engagerad i hans fall men jag kan tycka att en rättvis prövning är varje människas rättighet. 

eri_dawit_isaac

Så, jag gick in på http://www.freedawit.com och skrev på protestlistan. Därmed har jag gjort det minsta jag kan göra för en medmänniska. Skulle inte ni som besöker denna sidan kunna göra samma sak? Det tar max en minut och vad är en minut av er tid när han har suttit fängslad utan rättegång i sju år?

En annan sak som har tagit mig rätt hårt ikväll är upptäckten av en blogg skriven av en bekant till mig. Inte nära bekant eller någon jag pratar med särskilt ofta men ändå en glad och livsbejakande bekant som har insjuknat i cancer och vars fru har fått diagnosen MS. Det är då man tänker att allt man gör varje dag känns som plast och hur mina egna problem plötsligt känns föga intressant. Jag önskar Johan allt gott och skänker honom och hans familj en tanke!

Technorati-taggar: ,

PapaDee och Papparazzi


Jag hade besök igår av PapaDee och Papparazzi men dom var tråkiga så jag satte mig och bloggade istället. PapaDee stod bara vid skivspelaren, vände gamla reggaeskivor och skrek piiiitriiii riddim! Och Papparazzi kröp runt bland stolar och bord för att ta bilder av kända personer men fick bara bilder på mig så han somnade.

Jag testade bloggverktyget scribefire men det suger i jämförelse med Windows Live Writer. Jag jag vet att jag sitter vid en macbook på bilden men i riktiga livet är jag en PC-människa. En sådan som meckar, tweakar, fixar och donar med sin dator. Inte en av dom som accepterar det som finns utan att kunna påverka själv. Nu blir det inte fler inlägg med Scribefire.

Har du tid?

Jag hatar att vänta på bättre tider och jag hatar att vänta på att den rätte ska komma in genom dörren. Jag tycker illa om klyschor om att den som väntar på något gott inte väntar för länge och jag kan inte acceptera att ödet ska ta mig till en bättre plats. Jag tror inte på ödet. Ödet är en slöfock! En av dom som sover på sin post.

Allt jag vill ska hända måste jag påverka själv. Det där ödet behöver en knuff framåt för att det ska få tummarna ur arslet. Lite jävlar anamma! Jag har många och långa diskussioner på diverse chattsidor och allt ska planeras och funderas på, för man vill inte “slösa tid” på något som kanske inte leder någonstans. Vare sig det gäller att träffas bara för att umgås eller om någon fått ett erbjudande om jobb.
Hur vet man om man trivs på en arbetsplats eller inte om man inte varit där och provat? Hur vet man att maten är rätt kryddad innan man provsmakat?
Jag springer hellre mot väggen ett par gånger innan jag hittar rätt dörr än blir en av dom som inte hinner igenom innan den stängs för att man väntat för länge. Ta chanser när dom kommer. Det kommer alltid fler, men då kanske den bästa redan passerat.
klocka_2
…Och hur mycket tid har jag som jag inte kan slösa med? Ett möte tar inte många minuter och bra eller dåligt så har det gett mig ännu en erfarenhet. En erfarenhet jag hellre lär mig den verkliga vägen än från ett program på TV eller sida på internet. Hur mycket tid har du som du inte får slösa med? Är det verkligen så tajt i ditt schema att du inte har någon minut över för oförutsedda händelser? Ärligt? Det handlar om vilja. Jag har tiden och viljan…

Ja, jag kan vara en otålig man. Vill jag att något ska hända ska det hända nu och inte sen, och jag kommer göra så mycket jag kan för att det ska bli så. Jag kan vänta tålmodigt. Men om det inte händer något tröttnar jag och går mot nya dörrar. Allt händer nu och det jag vill ha försöker jag fånga.

En god vän sa till mig en gång; “Ibland finns du, och ibland lever du” och det är nog så sant. Hela denna helgen har varit en sådan tid då jag värderat och funderat på vad som är viktigt och hur jag ska ta mig dit. Jag säger som det är och döljer inte några spår. Någon ska se var jag har gått och någon ska kunna hitta mig om jag går vilse. Men då jag har åtminstone tålmodigt provat andra osäkra vägar! Någon som hänger på? Har du tid…?

Technorati-taggar:

http://blogg.aftonbladet.se/1/2009/08/veckans-bloggtema-tid

Retrospektive 2

Lägger fram ännu en text som är publicerad här den 7 februari i år.

Mötet:
Lite förstrött, som om det vore en självklarhet att just den dagen skulle han möta kvinnan som skulle göra livet fulländat, sa han "jamen, där är du ju"
"Vilken tur att jag träffade på dig, är du hungrig?"
Och där satt dom, två människor som var gjorda för varandra och som hade hittat skälet till att dom vaknade på morgonen och att dom tog det där trötta steget utanför dörren bara för att sälja sin själ till mammon och försöka få in pengar för dagens jobb.

Båda hade en själsligt likgiltig inställning till samtalet och ingen av dom försökte göra sig intressant för den andre. Det föll sig naturligt och avslappnat att sitta i flera timmar och prata om allt som hänt fram till den dagen i livet. För det var inte någon idé att prata om framtiden för den skulle dom staka ut tillsammans. Allt dom ville och visste var, att den skulle krestaurang_1900_276999bomma och dom skulle ta emot den. Fånga den, vårda den, släppa den efter sig och låta alla se resultatet av det dom format den till.
"Ja, det smakade bra. Kommer du komma ihåg vad detta vinet heter? För det var väldigt gott…."
De betalar och går ut från restaurangen, hemåt och framåt.

….Om den han söker.
Han hade under hela kvällen studerat hennes ansikte och blivit betagen av hennes leende och hur hon emellanåt vände blicken ner mot bordet för att dölja ett skratt. Håret var format av hösten och vinden.
Hennes kläder talade om en person som var säker på sig själv och vart hon var på väg.

Läpparna formade helt vanliga ord men orden kom ut som en varm doft av choklad om vintern. Som om dom var tillverkade i en liten butik vid kusten. Och när hon greppade glaset var det med en öm och försiktigt gest som hon drack av vinet. Det där vinet som symboliserade det gemensamma blodet och hur dom skulle dela det.

När dom lämnade restaurangen tog han hennes kappa, la den över hennes axlar och strök bort en hårtest från hennes kind och han kände hennes fysiska värme för första gången. Hon log och kinderna avslöjade ett par gropar att drunkna i.

Retrospektive 1

Idag är det lördag och jag sitter framför datorn igen. Disken är diskad och jag har gjort rent filtret i värmepumpen. Dammsugat bort lite spindelväv i hallen som svider i ögonen vid åsynen.

Egentligen har jag inte så mycket nytt att berätta, allt går sin gång. Jag spelar in musik och har kollat lite på hur det skulle vara att spela in lite film och lägga musik till den. Min kreativa ådra har börjat pumpa igen helt enkelt. Får se hur långt den tar mig denna gången.

Så, till jag känner att jag har något nytt att säga tänkte jag lyfta fram ett inlägg jag gjorde någon gång i oktober om ensamhet och rädslan att vara osedd. Håll till godo.

Streets of Philadelphia

När man sitter såhär på kvällen och skriver om sin dag, när man försöker beskriva sitt liv med ord och meningar. Med musik och sång, kryper känslan kryper inpå en och lägger sig som en kall filt om axlarna, magen fylls med någon slags sorg och man börjar undra… “Är jag verkligen såhär ensam”.

För även om jag lever ett liv med mycket folk runt mig varje dag, många samtal med många människor så är det ingen som väntar på mig när jag kommer hem. Ingen att älska som frågar hur jag mår.

Jag antar att det är samma sak med denna bloggen. Ensam, osedd och rädd för att aldrig bli omtyckt igen.
Jag kommer att tänka på en sak som hände mig för sådär ett halvår sedan när jag var i en stad någonstan. Jag kommer inte ihåg var det var eller vad jag gjorde där.
Jag var på väg någonstans, antagligen ett möte med någon kund, när plötsligt någon ropar från andra sidan gatan. Jag reagerar och tycker mig höra mitt namn så jag tittar upp och ser en tjej där på andra sidan. Hon vinkar och ler mot mig. Jag vinkar och ler tillbaka utan att egentligen veta vem det är eller hur jag känner henne.
Det visar sig att hon inte vinkade till mig, utan till en kille som kom gående bakom mig. Då kändes det så jäkla pinsamt och ensamt.

Jag antar att jag bara vill att någon ska se mig, reagera och bli glad när hon eller han ser mig. Någon som ringer mig bara för att höra hur jag mår, inte för att diskutera en affärsidé eller något jobb.

Jag är Tom Hanks och låten är Philadelphia…

http://www.youtube.com/watch?v=9L9_8vwx2w8&feature=related

Jag har inte lust

Jag skulle röja lite här hemma idag. Ta bort den där pallen med 1500 kataloger som står utanför min ytterdörr och fixa den där trasiga TV-antennen som jag drog av när jag röjde på vinden. Jag borde måla den sista väggbiten vid kylskåpet som aldrig blev målad och jag borde måla ett bord som stått och väntat länge nu. Jag borde diska.
Det finns en möjlighet att jag även borde gå och raka mig. Och jag borde malla en tidning som ska produceras snart.Jagharingenlust

Men jag vill inte! Jag har inte lust! Jag vill sitta vid köksbordet, spela gitarr, äta frukost och bara vara ledig. Men får jag det? Har jag en skyldighet att göra alla måsten innan jag får göra alla “vill”? Lust är väldigt viktig för mig. Utan lust får jag inte mycket gjort och just nu har jag ingen lust. Var köper man lust? Jag skulle kunna tänka mig en tub eller två.

Att utmana sig själv

Ni som känner mig vet att mina gastronomiska kunskaper är astronomiskt långt borta men att min vilja att lära mig laga mat är tydligt uttalad. Idag tar vi ännu ett steg i matlagningens tecken.

För ett par dagar sedan när allt kändes möjligt hade jag den goda intentionen att bjuda in en god vän på middag. En vän som också är vegetarian. Jag målade upp bilder av linsbiffar, quorn och annat man hört vegetarianer äter. Man målar upp bilden av en totalt köttfientlig människa på barrikaderna med stora banderoller som säger “Död åt alla köttkonsumenter!”. Jag la mig i fosterställning och darrande försökte jag gömma mig undan mitt ansvar och låta allt storma förbi.

Så, när min vän sa “Lax” blev jag så glad! Lax är ju så gott och dessutom lättlagat, så nu har jag bestämt mig för att det kommer bli “Lax med krispigt örttäcke”, en intressant kall sås till det och ett gott vin. Visserligen ett rött vin men det får man ha enligt många experter. Och varför ska jag inte lyssna på dom?

45946_43933 Bild från tasteline.se
Jag har en kompis som heter Tasteline. Jag kallar henne för Tasty eftersom det tycker jag låter lite sexigare. Jag undrar hur många som fortfarande sitter med sina receptpärmar och rotar inför varje bjudning. Det kan ju inte vara lättare än att gå in till fröken Tasty och fråga!

Technorati-taggar: ,

Somliga människor...







Somliga människor gör mig helt enkelt glad. Eller åtminstone deras kunskaper och talang. Och hur fel kan det bli med gitarrmusik?





Jag har skrivit om denna Andy McKee innan och tycker fortfarande att det är en enormt duktig gitarrist men han riskerar att bli tråkig i längden hur bra han än är.

Technorati-taggar:

Gästspel på bitterbloggen

image

Nu har Jonas “Loonies” Nilsson fått besök och benägen hjälp att uttrycka sina tankar om omvärlden. C.B. har börjat starkt med ett sarkastiskt inlägg om hantverkares nonchalans mot andra människors behov att planera sin tid för att sedan ge en känga till småbarnsföräldrar som måste mäta sin lycka i kapitalvaror.

Jag träffade på denna kvinnan en midsommar för två år sedan och det är en öppenhjärtlig och gästvänlig människa med en underbar inställning till livet. Hoppa in och läs.

Lars Winnerbäck på skånska!

Jag måste berätta om en blogg som gör mig glad. Och den bloggen tillhör en Hässleholmare som heter Magnus Skoglund. Det känns som han och jag sitter väldigt mycket i samma sits på många sätt. Idag hade han lagt upp ett klipp där han sjunger Lars Winnerbäcks “Faller” med dialekt! Och jag tänker inte vara sämre än att ta till mig hans subtila uppmaning att göra Winnerbäck på skånska. Bra? Dåligt? Inte viktigt, säger jag! Haha.
Ni får helt enkelt stå ut ett tag med “semi-speed-Winnerbäck” på skånska.





Ni som, liksom jag och Magnus, sällar sig till hjältarna som hellre gör och inte tycker och till dom som hyllar kvantitet framför kvalitet. Lägg upp ert klipp, er dialekt och er cover vetja! Sedan gör vi en samlingsplatta av skiten!

Technorati-taggar: ,

Lars Winnerbäck på skånska 2!

…och i farten och glädjen(?) över att jag lyckades spela in och få upp inspelningarna på youtube blev det ännu en klassiker ur Winnerbäck-på-skånska-arkivet.







Technorati-taggar: ,

Det går en hiss till något kul

Kroppen spände sig och magen killade av spänning när jag tryckte på hissknappen till Jättekul. ”Vad kan det vara?!”, tänkte jag ivrigt. Hissen brummar och stannar. Jag kliver ur och… En gata!?!?. Vad är det för Jättekul med den undrar jag? Jag tror jag ska stämma någon för falsk marknadsföring.

DSC00004

Håll med om att Jättekul lockar mer än Garageplan 1 och 2…

Kallt, kallt, kallt

I morse var det bara kallt, kallt och kallt.. 14 minusgrader och en frusen bil som tyckte att den blev för varm på motorvägen. Jag stannade till vid vägkanten ett tag och pratade med honom. Lät honom vila, vakna till liv efter en lång natts sömn. Tillsammans och lite mödosamt tog vi oss till Malmö till slut. Det är ett äventyr att leva, eller hur? Eller som den vardagsvise säger; "Det är riskabelt att leva, man kan ju dö".

Jag har valt att dra mig tillbaka
, hålla mig undan och värma mitt kaffe för mig själv. Jag kontemplerar och lägger saker och ting tillrätta inför det som kommer.
En vän till mig har börjat med värmeyoga vilket innebär att man ska sätta sig i ett 40 grader varmt rum tillsammans med en massa andra människor och utföra diverse konstiga övningar i syftet att rena sin själ och hela kroppen. Hennes argument för att jag skulle börja med detta var att man svettas något kopiöst och någon hade kräkts och svimmat första gången han var där. Jag vet inte om min själ är så smutsig att jag vill utsätta mig för det. Och min kropp känns plötsligt väldigt hel om priset för att hela den är att svimma och kräkas. När kommer den revolutionerande vin och chokladdieten? Det handlar väl mest om inställning eller hur?

Sagan om stackars advokaten och dom elaka piraterna!

Jag tycker synd om advokaten som så gärna vill fälla piraterna men som inte förstår vad han anklagar dom för. Jag tror att han tänkte att allt var klockrent och solklart, en “done deal!”. Men så var det någon som sa till honom att de olagliga filerna inte finns hos Piraterna. Någon påpekade att dom finns hos ca 20 miljoner andra människor. Fildelare.

514568_170_110 ”Ajdå”, tänkte advokaten, “Hur gör jag nu då?”. Han lade pannan i djupa veck och vankade av och an i sin lägenhet. 
“Jag vet! Jag kan ju alltid anklaga dom för ‘medhjälp till möjliggörande av upphovsrättsbrott’ ”. Glad som en lärka traskar advokaten tillbaka till rättssalen och meddelar att han lägger ner halva åtalet och åberopar det som är kvar. Folket ler lite pillemariskt och tänker “AFAN?!”.

Ett problem som advokaten stöter på nu är att Volvo tillverkar bilar som kan vara medhjälp till möjliggörande av bankrån, fortkörningar och rattfylla. Ska han åtala dom sen? 
Och en man på gatan frågar vad han tänker göra åt Google.
”Hur menar du?”, frågar advokaten.
”Jo, om jag googlar ordet ‘torrent’ så får jag en jävla massa träffar på torrentsidor. Är inte det medhjälp till möjliggörande…?”  
“Vad är en torrent?”, frågar advokaten.

the_pirate_bay_logo Tre år…! I tre år har detta åtalet planerats och  förberetts men ändå har det gjorts ett flagrant misstag av åklagarsidan. Dom tog inte reda på fakta och lärde inte känna fi. Den eller dom som researchat, eller vad det kallas, får säkert sparken med den stora kängan. Nu känns det t.o.m. som att åtalet kommer läggas ner helt och hållet eftersom det där “möjliggörande till medhjälp.. “ inte är deras starkaste kort om vi säger så. ;-)

Då ska jag tänka på advokaten, ge honom en virtuell kram och ta en kopp kaffe.
“Seså, det är inte så farligt farbror advokaten. Dom är bara dumma och elaka! Här, ta en kaka och berätta om dina barn…barn…”

…och i horisonten seglar Piraterna vidare. Med siktet inställt på nya filer att dela med sig av… som havens Robin Hood.

The piratebay is under attack! Arm the guns!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4452970.ab

Google Redesigned

Jag är glad för att ordna till och göra min arbetsyta lite snyggare. Bara för att jag inbillar mig att det bidrar till bättre arbetsmoral. Men det där kan man ju diskutera. :-)
Jag stötte på en sida som beskriver hur man kan piffa och puffa och göra sin google kalender och gmail snyggare.
Lite mer än det gamla vanliga tråkiga gränssnittet.

image
Google kalender image
Gmail

Detta är installerat i webläsaren Flock som ju är byggd på Firefox ;-). Det finns också en liten skön addon som gör så att man kan integrera kalendern i gmail. Allt på en plats så att säga… snyggt!

Technorati-taggar: ,,,

Google Redesign

Jag har varit lite tystare än vanligt här på bloggen och till er som har saknat mig kan jag säga att jag kommer tillbaka snart.. :-D



Idag har jag kollat lite på Google Redesign och att tweaka google som har blivit ett väldigt användbart verktyg i många sammanhang. Men som sagt, det kommer senare när jag har bättre möjlighet att visa, rita och berätta för er. Just nu har jag ett jobb att sköta.

Vi hörs!

Dom kommer för att ta mig!





-Är det du som är Martin?, frågar mannen i svart kostym
-Ja, hur så?
-Vill du vara vänlig och följa med här?
-Varför då?
-Vi tror du är inblandad i “annan” verksamhet
-Nej, ni måste ha fått tag på fel man.
-Var det du som lyssnade på Torgny Melins i eftermiddags på Spotify?
-Ja, det kan jag inte förneka… (suck). Men till mitt försvar vill jag säga att jag är förkyld och omdömeslös.
-Du är anhållen för främjande av dansbandsmusik. Allt du säger kan och kommer användas mot dig… har du advokat?
-Nej….
-Tråkigt för dig! Då kommer Bert att försvara dig…

Förlåt! Förlåt alla ni som trodde på min övertygelse om att dansbandsmusik är försäkringskassans verk. Jag lovar att bättra mig…

Technorati-taggar: ,

The Pirate Bay is under attack! Arm the guns!

Jag sitter idag i min förkylda värld och funderar på om jag ska kommentera rättegången mot The Pirate Bay eller inte. the_pirate_bay_logo Känns lite som det sker över huvudet på mig och vad jag än skriver här så är det bara ett inlägg till i debatten som läggs på hyllan.

Om jag ska skriva något, så tror jag inte att männen bakom TPB kommer bli fällda. Pirate Bay är bara ett verktyg, inte en uppmaning. Dom tillhandahåller ett sätt att dela stora filer på ett snabbt och lätt sätt. Att det sedan är folk som väljer att dela med sig av sina filmer och sin musik kan ju inte dom hjälpa. Så kommer det låta i rättssalen och vi är i förlåtande, ursäktande Sverige.
Det är som om branschen griper efter ett halmstrå, sätter ner foten och visar att dom inte accepterar att det fildelas. Vilket man kan förstå. Det är iofs en stor risk nöjesindustrin tar eftersom en dom antagligen kommer bli prejudicerande och “all hell breaks loose” ;-).

Jag ser fram emot navelskådningen av de stora musik- och filmbolagen som kommer följa i kölvattnet av detta. Deras största argument är ju upphovsrätten och upphovsmakarnas pengar. Hur mycket pengar kommer artisterna till godo egentligen?

Nej, hitta nya billiga lösningar och vägar att distribuera musik och film som kan konkurrera med “den olagliga” fildelningen.
Mer än såhär kommer jag inte skriva om detta. Men titta in hos mymlan så har hon full koll på fildelningskarusellen. Med länkar till fördjupning.

Nu ska jag en kopp kaffe och snörvla vidare i vardagen.

Technorati-taggar: ,

Vad säger din status på facebook till mig

Jag har funderat nu ett tag på facebook och alla statusbeskrivningar som dyker upp med jämna mellanrum från vänner.
Varför? Varför vill man kommunicera att man ska gå på afterwork med sina arbetskollegor eller vad man har ätit under dagen?
Jag har länge hävdat att det är ett enda stort sökande efter bekräftelse. Jag är likadan! Man vill ha en reaktion. Från någon. I stort sett vem som helst, men man har oftast skrivit raderna med en tanke på att en speciell person ska se var man är och vad man gör.

503165914_a680a56c77

Vad man, enligt mig, egentligen säger är “Se mig! Bekräfta mig!”. Det känns lite som när man gick i skolan och den energiske eleven som kunde allt sitter och knäpper med fingrarna… “O, o o o o jag kan! Jag kan! Jag vet!”. Eller som ett barn som försöker skingra grälande föräldrars tankar med ett… “Se på mig vad jag kan!”. För visst vill man ha ett svar, en reaktion? Ett “gud-vad-du-är-bra! Jag-är-så-avundsjuk-på-dig svar”. Eller bara ett medhåll i tunga mörka dagar. Man vill göra sig intressant.
Och visst är det så att alla inlägg om hur kul man hade i helgen får större uppmärksamhet än ett som beskriver dåliga val i livet? Och visst är det så att man blir lite besviken när det inte är någon som svarar på ens status? Det är lite ytligare, bekvämare och som Alvedon för samvetet. “Finns det på facebook så har jag sagt det till alla. Det är deras eget fel om dom inte ser det”. Vi lever i en tid där alla vill synas och alla måste vara någon. Ingen vill längre vara anonym. Man har inte tid för någon annan.

Det kommer fler och fler mikrobloggar som har samma funktion som facebookstatusen. Där man skriver med en mening vad man gör, var man är och hur man känner sig. Läs mer om detta hos mymlan. Och så vi har hela “MSN/Skype-sfären”… där vanligt sund etikett om hur man bemöter människor har satts ur spel. Där nonchalans och ignorans kan vara något giltigt och normalt. Men det tar vi en annan gång. 

Sorgligt nog urlakar allt detta den normala kommunikationen mellan människor. Den som inte kan missförstås och den som kan beskriva så mycket mer hur saker och ting är. Samtalet som utvecklas med tiden. Telefonen eller mötet i affären. Träffen på caféet eller ett vanligt skrivet brev. Hur många här kan säga att dom skickat ett handskrivet brev till en vän det senaste året?

Sen å andra sidan.. varför bloggar man?

Jag ser gärna en diskussion om detta. Kanske har jag utelämnat något som faktiskt gör facebookstatusen till något användbart. Kanske kan ni så nya tankar i mig? Som sagt, kommentera gärna.

Technorati-taggar: ,,

Fredrik Belfrage?

Patrik

Fredrik Belfrage? Nej, detta är min bror. Han som gick bredvid mig och han jag slogs med om våra leksaker. Ser ni den tomma glansiga blicken? Lite äldre, lite tunnhårigare än jag men ändå min bror. Vet inte vad jag vill säga med detta. Antar att jag tycker om honom och vill säga det.

Just nu sitter jag och filar på mina tankar om Facebook.. men det får ni vänta på ett tag till… :-D

Familjen Garfield

DSC00002

Detta är Milou.
Milou har en kompis här hemma som heter Haddock.
Haddock får sig en örfil ibland då och då.
Milou är nog lite bitter då. Eller bara uttråkad.
Han är dessutom tjock.

“Var är min lasagne?” frågar Milou
“Finns ingen”, svarar jag.
“Suck.. då får jag väl ta ostbollar då. Var är Haddock? Jag har inte pryglat honom på länge?”

Han börjar få fasoner.
Han börjar bli Garfield!

Technorati-taggar: ,,

JAG ÄR REDO





Jag känner mig redo. Redo att säga; “Kom, kom så går vi åt samma håll och gör någonting kul ihop”. Men det finns ju ingen att säga det till. Jag har ingen ro i min kropp när jag är på väg, så som jag är nu. Som att stå på perrongen, tåget står på spåret på väg att gå och jag väntar på att någon ska fatta min hand och vi hoppar på det där tåget. Orkar liksom inte resa ensam mer. Tillsammans med lyckliga ögon är bättre än ensam med trötta fötter.

Igår reste jag, eller rättare sagt jag fick det där lugnet i kroppen jag letar efter. Men det är inte som ni tror. Det handlar inte om kärlek. Det handlar om vänskap och om en människa, i stort sett den enda människa som kan ge mig det där andrummet genom att bara vara den hon är och se mig som jag är. Jag hoppas vid alltings redighet att jag får henne att känna samma sak. Det finns inga krav på att vara bättre och inga föreställningar om att det inte finns några fel.

Vi har alla en massa fel och brister som vi inte vill visa och vi har alla en massa sköna goda egenskaper som man ibland önskar att man fick mer tid att ge av. Det är så lätt att döma och fokusera på det som är negativt att man glömmer bort att leta efter det goda. Jag är en av dom som ibland glömmer det goda.
Jag och fröken Silver har nog sorterat och ställt i ordning alla våra egenskaper. Vi vet var dom finns hos den andre och det är den känslan som är så skön. Vi vet vilka punkter som inte ska vidröras och vilka man vill se mer av. Ibland stökar vi till dom, men det rättas snart till igen.

”Varför är inte ni tillsammans? Ni passar ju så bra ihop!” har jag fått höra ett par gånger, även från människor som jag knappt känner(!).
Men det är inte så enkelt och det är inte ett alternativ. Jag har inte lust att omvärdera allt. Vet vad som finns och det ligger så bra där. Det är vackert i sin litenhet, eller storhet om man så vill. Det är det enda idag som känns tryggt och som jag vet säkert att det finns där. Och jag är inte säker på att det skulle vara bättre med något annat. Så känner vi nog båda två. Det finns en historia, men den är min och hennes och inte för andra att se. Detta är min hyllning till henne.

Vinbutiken i Eslöv bygger om

Jag har varit inne i en liten ort här nere i Skåne och köpt mig lite vin. Det är väl bra? Men bolaget jag besökte håller på att bygga om till ett “självbetjäningsbolag” och det innebar att man inte fick gå sådär drömskt bland de uppställda flaskorna och fundera på vilket vin man ska köpa. Så jag försökte köpa ett vin jag känner till. Nämligen, Graham Beck Pinotage från Sydafrika.. men nä.. det har dom inte längre. Så den vänliga expediten föreslog Black Granite Shiraz… också från Sydafrika men jag är lite tveksam… Det är inte ett helt ovanligt vin men jag har faktiskt inte provat det. Tror jag.. hehe...
DSC00007
Min tveksamhet grundar sig i att det är skruvkork! Jag tycker att en stor del av vinupplevelsen är det där ploppet som uppstår när man korkar upp en flaska. Men nej, detta är skruvkork!
Jag köpte förresten fyra flaskor för det brukar jag oftast göra när jag provar ett nytt vin. Är det gott har jag mer att dricka direkt och är det inte gott äger jag ett par flaskor som jag kan ge bort om jag ska på spontanbesök någonstans.
Illvilligt, eller hur? ;-)

Så när jag skruvar upp min flaska vin ikväll så får jag helt enkelt gå in på denna sidan med seriösa korkljud. Skål!

Technorati-taggar: ,,,

Ur led är vädret (med en liten glimt i ögat…)

Vaknar på morgonen och ser att solen står och lyser in genom mitt fönster. Vad är detta?! Springer till datorn och surfar mig fram till Aftonbladet. Men inte en bokstav! Inte ett ord om denna världshändelse i dessa klimatdagar! Jag tänkte att någonstans måste det vara något fel med vårt klimat när solen väljer att lysa på oss och värma oss med all sin skönhet. Vi är inte vana vid detta!
Slår på radion. Nej.. inte heller där säger dom något om detta. Inga varningar om att hålla sig inne tills vidare eftersom dom måste få svar på om det har någon långsiktig negativ effekt på oss människor.

y1p5fhdUx7uV1Cs4cNmEc4QnTx92xd1m4O2_GFCaQbEzZRxep_W5smpAeHxCbGSsF1H6Ullbigyl8ePqZeyRWBOMw
Finns det ingen som tar sitt ansvar? Jag är säker på att jag kommer gå ut i solen idag, njuta av den och tänka “Guuud så skönt!”. Men vem ska ta ansvar för eventuella sjukdomar och dylikt jag kan råka ut för. Det är ju så länge sedan vi hade en sol som sken på oss att vi kan ha hunnit mutera bort vårt pigment. Alla springer kanske omkring som vandrande cancerpinnar efter denna dagen? Hujedamej…  ;-)

Denna morgonen har ägnats åt putsande, fejande, torkande och dammsugande så svetten har lackat i pannan. Nu känns det skönt och tillåtet att gå ut i solen och njuta. Lapa i sig lite solljus och värme. Innan det blir kväll igen.


Technorati-taggar: ,,,,

Vad gör man när man inte är säker?

En kvinna skvallrade med en vän om en man hon knappt kände och den natten hade hon en dröm.
En hand uppenbarade sig över henne och pekade ner på henne. Hon överväldigades direkt av skuldkänslor och nästa dag gick hon till bikten. Hon fick den gamla församlingsprästen, Fader O’Rourke och hon berättade om hela händelsen.

”Är skvaller en synd?”, frågade hon den gamle mannen, “var det den Allsmäktige som pekade finger mot mig? Ska jag be om ditt godkännande? Fader, säg mig, har jag gjort något fel?”
”JA!”, svarade Fader O’Rourke. “Ja, din ignoranta, dåligt uppfostrade kvinna! Du har burit falskt vittnesmål mot din näste. Du har spelat obetänksamt med hans rykte och du ska skämmas!”
Kvinnan sa att hon var ledsen och bad om förlåtelse.
“Inte så bråttom!”, sa O’Rourke. “Jag vill att du går hem, tar med dig en kudde upp på taket. Skär upp den med en kniv och återvänd sedan till mig!”.

Så kvinnan gick hem, tog en kudde från sängen och en kniv från lådan, gick upp på taket och högg kudden. Sen gick hon tillbaka till den gamla prästen, som hon instruerats.

”Högg du kudden med kniven?”, frågade han.
”Ja, Fader.”
”Och vad blev resultatet?”
”Fjädrar”, svarade hon.
”Fjädrar?”, upprepade han.
”Fjädrar överallt, Fader!”
”Nu vill jag att du går tillbaka och samlar upp varenda fjäder som flög iväg med vinden!”
Hon svarade, “Det är omöjligt. Jag vet inte var de tog vägen. Vinden bar iväg med dem.”
”Och det!”, svarade O’Rourke “är skvaller!”

27550 Doubt

Jag såg på en förhandsvisning av “Doubt” med Philip Seymour Hoffman och Meryl Streep i huvudrollerna ikväll. Filmen får dig verkligen att tänka efter vad som är rätt och vad som är fel och vad det är som skapar tvivel. Den är rätt seg den första kvarten men man förstår senare att den kvarten behövs för uppbyggandet av filmen.
Klart sevärd!

Äntligen helg!

Nu stundar en helg utan planer. Vad ska man göra? Vi har alla hjärtans dag imorgon lördag och melodifestivalen samma dag. Men var finns det något vettigt att göra?!

Alla hjärtans dag.. denna dagen som är ett stort hån mot oss som mer eller mindre mot vår vilja är singlar. Vi är diskriminerade av handeln som instiftat denna dagen från början. Den enda fördelen som jag ser den är att vi slipper köpa blommor till ockerpriser och lapa i oss affärernas “Alla-hjärtans-dag-priser” bara för att vi är tvungna att köpa presenter till dom vi älskar mest. Vet ni hur mycket handeln tjänar på att ni ska visa er goda vilja mot er älskade? Vill ni verkligen att någon ska tjäna pengar på er kärlek?? Tänk på det nästa gång en handlare örfilar dig och får dig att känna dig som en dålig partner om du inte köper den där blomman eller tröjan till honom eller henne…
Resebolag ger rabatter på kärleksresor för par. Skulle det inte vara lämpligare att ge rabatter till dom som inte har förhållande… “Hitta din nya partner…” o.s.v.ensam

För mig är alla dagar “alla hjärtans dag”. Att ge och få kärlek oberoende vilken dag det är i månaden eller på året.
Hur mycket är ditt hjärta värt? 100, 500 eller kanske 1000 kronor? För egen del ser jag hellre ett leende från en god vän som visar att jag är omtyckt, som den stora gåvan en sådan dag. Om jag tvunget måste ha något ;-).

Och så har vi melodifestivalen, engångsligget SVT bjuder på. Tack, men nej tack… jag kan säkert hitta något roligare. Som att torka fågelskit från altantaket en lördagskväll…
Jag tror jag gör som Halvar och försöker hitta meningen med allt istället. Ut och lubba!

------------------------------

P.s. Jag fick en länk till något som heter “First aid kit” från Helen. Kan du berätta mer om dessa för jag har ingen aning om vem det är?
Men bra musik är det!

Tävling avgjord!

image

För ett tag sedan utlyste jag en tävling där man kunde vinna en natt med tre galanta damer… Till min förvåning så är det bara en som valt att delta och det är också en tjej. Men… vem är jag att döma? ;-)

Nangijalaa vann!!! Och härmed har hon vunnit en natt med totalt omdömeslöst och (från mig) fördomsbefriat surfande på Blondinbellas, Kissies och Kenzas bloggar. Grattis!

Det blev inga tröstpris… ;-)

Technorati-taggar: ,,

United Colors of Cats

DSC00004 

-Vadå? Vi är inte ovänner. Skulle vi bråka, slåss och fräsa mot varandra??? nää…. eller hur Milou?
-Du är en bra kille Haddock…

FREDAGSTÄVLINGEN eller “VI SOM HAR FÖR LITE ATT GÖRA SYSSELSÄTTER OSS MED SÅNT HÄR!”





“It burns, burns, burns in a ring of fire” sjöng Johnny Cash 1968 och tankarna går då osökt till Montgomery Burns som vi alla känner ifrån mr. burns Simpsonserien. En annan Simpson är Jessica Simpson, som ju gjorde en lite halvfräck cover på Nancy Sinatras “These Boots are made for walking”. Men Nancy Sinatra heter ju egentligen Nancy Sandra Sinatra Jr. och är dotter till den berömda Frank Sinatra. Frågan är: Vem var gladast i The Rat Pack?

11769

Jisses, sicken dum tävling.
Ni som svarar rätt vinner en kvart i strålkastarljuset
från min Saab 900, –96.
(Transport till och från bilens belägenhet bekostas av vinnaren.")

Följdfrågan blir hur många bra taggar fick jag in i detta inlägget? ;-)

Anna Ternheim – Summer Rain

Jag skulle kunna skriva, lovorda och höja till skyarna.
Anna Ternheim tycker jag annars tycker är lite slät sådär. Inget speciellt. Men så stöter jag på denna på youtube. Jag vet inte var, när och hur gammal denna är… men jag tappade hakan och satt som påven i kyrkan och bara lyssnade… fantastiskt!
Jag ska inte säga mer, ord är överflödiga och skulle säkert bara störa.





 

Technorati-taggar: ,

Hata “Din Gata” på P3

Jag kan inte hjälpa att jag fascineras av att P3 kan låta dessa två individer sitta och snacka skit varje torsdag eftermiddag mellan 16-18. Jag pratar om Saman och Cynthia eller vad dom nu heter. Två människor som kommer med dåliga spaningar om nyheter från förra veckan. Två människor som sitter och försöker vara roliga på bästa sändningstid när allt dom åstadkommer är irritation. 

sr_dingata1006Irritation över deras okunskap och ignorans. Utan substans angriper dom företeelser för att dom ska kunna göra sig lustiga över dom, men det lustiga är att dom ALDRIG övertygar. Dom tror inte själv på vad dom säger. Dom försöker vara roliga men någon måste tala om för dom att humor inte finns i ett manus. Det växer i magen och hjärtat blandat med lite hjärnaktivitet. Einstein sa en gång att “Humor är intelligens som roar sig”. Detta är inte humor det är bara plumpt!

Lägg ner “Din Gata” och jag jublar!

Nu ska jag sätta mig ner och bränna Ubuntu på en skiva och försöka boota upp Linux för jag är så jäkla nyfiken på det. :-D

ubuntulogo

 

 

Technorati-taggar: ,,

Jag är en oxe och vattuman :-)

Jag är en Oxe enligt kinesiska zodiaken och som oändlig tvivlare blev jag överraskad över hur väl det stämmer överrens med hur jag är. :-)

"Oxar kanske verkar slöa, men se upp! De kan ha ett hett
temperament. De är extremt målmedvetna och arbetar oförtrutet vidare i alla lägen Bit för bit, steg
för steg, arbetar de vidare mot sina mål. De håller sig
till väl invanda rutiner. De är renhåriga och goda lyssnare.
De kan även vara extremt envisa av sig!



Då de har lätt för att bli betrodda håller
de ofta höga ämbeten som innebär ansvar De måste se
upp så att de inte blir slavar under sitt eget arbete. De kan bli
starka ledare och goda talare. I orostider håller de sig kalla och
låter sig inte störas. De är mycket stolta själar
De är systematiska och håller på traditioner De misstror
saker som de inte förstår. Hur kan något vara bra om jag
inte förstår det? De kan även lätt bli sårade
i kärleks sammanhang. De är så utåtriktade att de
ofta inte förstår signalerna i andra människors kärleks
lekar. Det tar lång tid för dem att bygga upp en intim relation
men när de väl har gjort det är de lojala in i döden.

Oxar är ideala partners då de gör mer
än sin del av arbetet. De har ett bra minne och kommer ihåg
de små detaljera som är så viktiga. Om du gör en
oxe arg tar det en lång stund innan den har lugnat ner sig. När
de är olyckliga eller arga, begraver de sig i arbete tills de mår
bättre. Oxar betalar alltid sina skulder. Ifall de är skyldig
dig något förlåter de sig inte innan de har betalat sin
skuld. De kommer alltid ihåg en tjänst som du har gjort dem
och kommer att visa sin uppskattning på ett eller annat sätt.
De kanske inte är så verbala när de tackar men detta kompenserar
de på annat sätt. Deras handlingar säger mer än deras
ord!

När en oxe väl tappar sitt humör, tappar
han det totalt! När detta händer går det inte att resonera
med dem, håll dig ur vägen tills det blåser över.
Det är bättre att rikta in sig på en oxes hjärna än
på dess hjärta. De förstår snabbt sakers natur och
sammanhang. Oxar blir sällan sjuka och har en låg tolerans mot
vekare personer. De borde lära sig att slappna av mer.  
Oxar hatar att be om hjälp. Även om det tar dubbelt så
lång tid att göra det ensam, gör de det själva om
de då kan slippa be någon om hjälp. De vill att saker
skall hålla och bygger dem därmed med omtanke och kvalitet Oxar
älskar sin familj och sitt hem och tar god hand om detta. De är
inga spelare utan satsar på långa investeringar som är
säkra. Oxar får framgång genom eget hårt arbete
och förväntar sig inga fria tjänster på vägen."

Detta är jag! :-D



, ,



DET SAKNAS en DROG

Jag äter min mat och njuter av den. Dricker mitt vin och ger komplimanger till fötterna som trampat druvorna. Umgås med mina vänner, mina underbara vänner! Skrattar, klagar, diskuterar och fantiserar. Spelar på min gitarr och skriver. Och när sonen kryper intill mig på kvällen när jag ska somna känns det som en välsignelse. Jag går till ett jobb jag trivs med, som ger bra betalt och jag är frisk. Jag har det helt enkelt allmänt bra.

Passion_comp Men var är passionen?! Jag känner liksom inget. Det är tomt. Har inget hjärta som bultar. Jag borde vara nöjd, glad och tacksam för allt det där andra. Men jag behöver passion. Det är som en drog. Ett begär som aldrig lämnar kroppen och ju mindre man får desto mer vill man ha. 

En vän till mig jämförde situationen med ett väntrum, och hur kul brukar det vara att sitta i ett väntrum? Där läser man en gammal tidning och hälsar lite artigt på människor som kommer och går. Sitter och väntar. Tittar lite extra på den där konstiga människan som sitter i hörnet och andas märkligt.
Ibland går jag på dejt men det är konstgjord andning, inget äkta. Som när man till slut får komma in till läkaren som undersöker…

   -Det är inget fel på dig.
   -Säkert?
   -Ja, alla värden är bra.
   -Då behöver jag inte komma tillbaka?
   -Nej.. det behöver du inte.
   -Ok, det var skönt att höra… tack för medicinen ;-)… hej hej…

Vad ska vi göra? Vänta? Jaga? Leta? Ödet?.. Vi som sitter i väntrummet? Mymlan har gett upp säger hon. Jag kan inte förstå att man ger upp. Då har man ju misslyckats. Ställ inte höga krav på den du möter, ställ höga krav på vad du känner.

Och nej.. jag är inte bitter. Jag bara undrar, känner, tänker och delar med mig. Funderar på vad det är som jag ska göra bättre och annorlunda. Hur jag ska nå till mina mål. Det är inte konstigare än så. Kanske det finns fler i väntrummet som tänker som jag? Eller som tänker på ett annat sätt?

-Vill du läsa förra månadens ‘Hänt i veckan’ efter mig?

Tack, tack och tack!

I en strid ström har gratulationer kommit till mig och jag kan inte säga annat än att det gläder mig något oerhört! Ni är bäst, ni är vackrast och ni är högst verkliga i min värld! Tack, tack och tack.
Tack Tiina för att jag fick vakna med gratulationerna inpå mig, tack Sara för den otroligt vackra skönsången! Tack Jonas, Hanna, Daiga, Jennie, Jenny, Linda, Marlén, Anders, Per, Åsa, Marie, Helene, Anna, Christer, Hassan, Jasmine och Christel för att ni finns och tänker på mig. Jag hoppas vid min Gud att jag inte glömmer någon nu. Telefonen ringer fortfarande…

Jag skrev i ett inlägg tidigare att födelsedagar hade ett större skimmer förr, när man var liten. Och det är ju dom man kommer ihåg bäst, eller rättare sagt dom man vill minnas som dom var.
När jag låg vaken på morgonen och lyssnade på hur mina föräldrar och min bror pysslade och tisslade och tasslade i köket. Deras fotsteg i hallen mot mitt rum. Man låtsades sova men egentligen var det bara såå spännande.

Nu är det egentligen mer spännande med Simons födelsedag, hur mycket man vill ge tillbaka av det man en gång fått. Men idag är det min dag. :-D 

Till er som inte nått den högst oansenliga åldern av 36 år vill jag säga… Det är precis som när man är 25 eller 31… ingen större skillnad. Bara en annan siffra. Till er som redan har nått och passerat 36 vill jag säga; “Detta var väl inte något att ropa hej för?!”

Tack, till alla er än en gång!!!

Vad gör man?

"Vad gör man när man är 36 år gammal?". Så tänkte jag när min morbror fyllde samma ålder för sisådär 10 år sedan, nu vet jag.

Visst är det så att födelsedagar förlorar lite av sitt glitter ju äldre man blir? När man var liten räknade man dagarna till födelsedagen. Började ett par veckor innan och så kom klimax när familjen kom med frukost och present på sängen. Det var verkligen min dag. Det är det idag också, men på ett helt annat sätt. Gratulationer strömmar in från höger och vänster, sms, Facebook, telefonsamtal o.s.v... Jag hade nästan glömt att det var min födelsedag idag. Har inte fäst så mycket uppmärksamhet vid det. Men är glad att bli firad. :-)

Igår hade jag ju en dag i vilken jag vältrade mig i svårmod och självömkan. Jag behöver göra så ibland för att kunna uppskatta andra dagar och jag är glad för mina vänner som reser sig upp och sopar skiten ifrån mig. Delar och tänker med mig. Det uppskattas!

Idag är en bättre dag...

Vi hörs!

TRÖTT

Små subtila rop på hjälp springer från min mun till en svarande besvärad mottagare.
   -“Vad vill du?… Vad då?… Är det inte bra?… Men ring mig sen, när du mår bättre då.”

Jag är trött på allt, trött på rubrikerna som hänger på väggen och trött på att det är så kallt. Allt ska vara lite mer, lite bättre, lite vackrare. Allt som inte har en vacker yta spottar man på. Det känns så i alla fall.
Trött på TV som skapar “underhållning” och  folk som ska rösta på sin favorit i sann familjeanda. Trött på folk som inte förstår att det är producerat endast för att dom vill åt deras pengar. Melodifestivalen är inte public service, det är ett tiggeri, ett rån med hjälp av folks goda vilja och tristess. Det är ett engångsligg.

Jag är trött på att inte få visa min sårbarhet. Trött på att vara stark. Trött på att vara svag. Trött på vintern, längtar bara till våren. Jag är trött på att vänta och jag är trött på att stå i kö. Trött på teknik som inte fungerar och trött på att det är fult att inte vara lycklig och glad.

Var finns mina drömmar som en gång grodde så fint. Var finns det äkta och det vackra? Var har jag lagt det någonstans?! Jag såg dom ju här igår… Herregud att man ska vara så slarvig och glömsk. Jag hittar dom säkert imorgon, behöver bara sova lite…

   “Det man ger, får man tillbaka” säger du.
   “Det man får, ger man inte längre tillbaka” säger jag.

Trött på att ge, trött på att få.
Du säger; “Det ordnar sig” men jag är trött ändå.

SPOTIFYINVITES

Det finns fortfarande Spotifyinvites att hämta här!....



VAD HÄNDE?

Jag går och lägger mig – 23:30
Katten väcker mig strax därpå. “Nej, jag måste sova inatt”. Tittar på klockan - 05:30!

Var fan tog natten vägen?

Men med ett leende på läpparna till dagens första kopp kaffe läser jag Loonies Bitterbloggen. Aaahhh han är tillbaka.. bittrare än på länge men med full kontroll. Spring in och läs innan ni sticker till jobbet. :-D

Förresten.. ni som vill ha Spotifyinvites går in här och kollar ;-)

“Och nu var de där, i Lunds flottaste lokaler med ett glas vin i handen. Män med jeansen uppe i armhålorna, skjortorna uppknäppta och med Princepaketet synligt i bröstfickan - kvinnorna i höga klackar, sprayade frisyrer som såg ut som påfågelfjädrar och samma tunga dofter som tanterna hade på Sparbanken Finn när jag var fem år.”

Vi hörs..

Technorati-taggar: ,


MIN BLOGG OCH JAG…

Många frågar mig varför jag håller på med att blogga och hur jag orkar skriva något varje dag. Jag svarar att det är min terapi och ett mål i livet. En nyfikenhet som bor i mig. Hur långt kan jag ta det?

Att skriva samma mening två eller tre gånger med olika ord är en utmaning. En del löser korsord, jag vill skriva. Det är en skön känsla när hjärnan får ta ett steg extra för att hitta det där ordet man söker eller bygga den där meningen som verkligen betyder något. Om det sedan är någon som förstår den där meningen som jag menade den blir jaKÄRLEKSFÖRKLARINGAR TILL FÖRBANNELSE › Bloggstatistik — WordPress_1234215394438g glad.

Såhär långt har det varit en kul resa. Kollar jag statistiken för antalet besökare så har det ökat hela tiden, nästan varje dag, vilket är väldigt roligt. Så länge det håller i sig kommer jag fortsätta leta efter nya vägar att hitta nya läsare. Däri ligger ännu en utmaning.

Det pågår en diskussion i bloggvärlden om huruvida man ska sälja sig och acceptera reklam på sin sida eller ta emot gåvor mot att man skriver om dom. Jag har inte så många besökare att jag är förärad något av detta men skulle nog inte heller vilja sälja mina ord, precis som Ulrika Good skriver. Detta är en hobby, ett kreativt intresse som kräver att man har frihet att skriva om det man vill. Det som påverkar mig och det som känns starkt.

Ikväll har jag lyssnat på Toni Holgersson om och om igen på Spotify. Denna man som dök upp som levande död för ett par år sedan efter ett liv i trapphus som hemlös men som fortfarande levererar sårbara sånger med sin sårade röst. Framtidstro, underbart!

Godnatt alla. Vi ses imorgon.

P.s. jag är fortfarande förundrad över den där läsaren utanför Somalias kust.. ;-)

PHOTOSHOP ONLINE

För er som inte har råd eller lust att betala dyra pengar för Adobes fantastiska Photoshop som vi alla använder när vi ska ta bort, förändra, förädla eller skapa nytt grafiskt material finns det en fantastisk online version av programmet.
Eller rättare sagt, det är inte Photoshop men nästan.

The Online Image Editor Pixlr är ett bra gratisverktyg om man vill editera små bilder som till t.ex. en blogg. Försök inte med stora tunga bilder.. det tar tid…

Vi gör ett “finn ett fel” på tidigare publicerad bild. Kan ni se det? Haha.. nej, det är inte så svårt men det är å andra sidan “snabbgjort”.

jobbskrivbord jobbskrivbord

Det finns så mycket på nätet att man aldrig blir klar! :-D Det kommer säkert fler små tips från min sida…

WHERE IT ALL HAPPENS, OR THE MOST OF IT

Detta är en av Sveriges grymmaste arbetsplatser. Många planer och många sätt att påverka andra människor har smitts framför dessa skärmar. Hur många tusentals kronor har inte fallit in genom dessa monitorer? Tanken svindlar…

jobbskrivbord 

Vi har fått tag på denna unika bilden från ett företag som annars är helt stängt för omvärlden, inte ens budkillen har fritt tillträde. Som ensam blogg i hela Sverige kan vi nu publicera dessa bilder från Martins arbetsplats!

Strax innan denna bilden togs var arbetsplatsen bemannad. I ett ögonblick av lättja som så ofta i branschen lämnades den obevakad och då var vi där! Vi ber om ursäkt för kvalitén på bilden och det fruktansvärda som vi kan bevittna. Men verkligheten är sådan! Inte alltid lätt att hantera men ändå verklig, påtaglig och obehaglig.

-Detta är Martin Hansson för Kärleksförklaringar till förbannelse… i verkligheten…. Tillbaka till studion…

 

Technorati-taggar: ,,

.

En dag…

En dag ska jag fria
och du säger nej.
För att känna på smaken
av att jag älskar dig.
Sen ska jag vända mig om
sen ska jag gå.
Vi kommer höras som vänner
men inte mer än så.

Kroppen har talat
men förnuftet säger nej.
Du behöver inte förklara
du behöver inte för mig.
Jag vet vad du tänker
jag vet vad du vill.
När du hittat vad du söker
duger vi inte till.

Vad har jag då kvar här?
Ingenting alls.
Jag vill smeka dina läppar
jag vill kyssa din hals...
Ett tomt skal av drömmar
som fylls av bordeaux.
Lössläppta tömmar
Var hamnar jag då?

Du kan hitta det du söker
När jag inte finns här.
Jag kan inte låtsas mera,
det är så som det är.
I dina ögon och i din blick
fanns det som jag sökte
men som jag aldrig fick.

En dag ska jag fria
och du säger nej.
för att känna på smaken
av att jag älskar dig.
Sen ska jag vända mig om
sen ska jag gå.
Vi kommer höras som vänner
men inte mer än så.

Text: Martin Hansson

Technorati-taggar: ,,

SMS KAKAFONI - Pip pip pip pip

Denna helgen har varit väldigt tyst. Inte ett sms har landat i min telefon och jag har känt mig lite bortglömd och kastad på skräphögen som någon man vill vara utan när den roliga helgen finns så nära. Jag funderade på om det var min telefon som var sönder men tänkte inte mer på det sen. Men nu på morgonen startade jag om telefonen för "något måste ju vara fel" och så... när den lille sötnosen startar upp igen så blir det en kakafoni av pip pip pip pip...


Hmm.. kanske skulle gjort det där tidigare. Helt plötsligt kändes det som det var JAG som kastat mina vänner på skräphögen som något jag vill vara utan när den roliga helgen är så nära. Förlåt!

Å andra sidan så har jag fått gjort mycket denna helgen när inbjudningarna kom bort och avslutade den med en skön kväll med pizza och film hemma hos fröken Silver med vänner. ;-)

p.s. om jag inte missminner mig så kommer det en automatpost med en önskerepris av mina försök till poesi under dagen. Ska bli spännande att se haha!

ONDSKA! OLW ONDSKA!

Jag har gått hela dagen med en otrygg känsla och rädsla att dom ska ta mig igen. Få mig dit dom vill. Men jag tänker inte låta dom komma nära!

Igår anföll hälften av dom. Dom högg med svärd i mina artärer och vener. Slet i mitt hjärta och försökta stoppa blodflödet. Jag kände det! Men jag stod emot. Med en kraft skänkt från ovan slet jag mig. Kämpade och slogs för att dom inte skulle komma tillbaka!
balls
Idag står dom där. Dom ondskefulla, dödsbringande ostbollarna från OLW! Dom står där på bänken. Lurpassar och väntar på att jag ska bli svag igen, så att resten av gänget kan fullborda det som kompisarna påbörjade igår. Dom vill döda mig! 
Men HAHA! Inte ikväll.. jag tänker inte vara här. Jag flyr, väntar ut dom på håll och när jag kommer hem hoppas jag att katterna har gjort slut på dom. Då ska jag skratta! Uahahahahaa!

Inte denna gången kära ostbollar…. inte denna gången. Jag var för stark.

Technorati-taggar:

EN TRYGG NOSTALGITRIPP MED CHEERS

En sån söndag!

Jag har tagit en vandring längs nostalgins stränder och låtit minnena och tonerna av den gamla TV-serien Cheers svämma över min dag med ett leende på läpparna.





Detta är en av mina gamla drömmar, eller mål om man så vill. Att driva en bar till vilken välkända ansikten kommer för att fördriva tiden. Att stå med en trasa över axeln och torka av bardisken då och då. Servera lite Whiskey eller öl. Och bara vara. Det ska jag göra när jag blir gammal och har lite för mycket pengar. För det skulle inte finnas något krav på att det skulle vara lönsamt. :-)

Håll med om att låten ger en trygg känsla av hemma?
Jag ser på denna videon att Kirstie Alley är med och om jag inte minns fel så var även Woody Harrelson med i serien liksom Kelsey Grammer som spelade Frasier Crane i sin egen serie på 90-talet (Glömmer jag någon?). Det är mycket gott som kommer från en bar som känns trygg och hemma. :-D

Skål!

.

Excalibur

Jag har ett svärd i mitt hjärta
men det är inte ett svärd jag vill något ont.
Jag vet att det kommer sitta där ett tag
så varför ska jag tycka illa om det?

Det är bättre att vänja sig vid tanken
att det existerar i mig hela dagar och nätter.
Till den dagen det trillar ut av sig själv.
Jag har försökt dra ut det på egen hand
men igår var jag tvungen att be om hjälp.

Jag har Excalibur i mitt hjärta.
Den som lyckas dra ut det får kungariket.
Jag bad den som placerat det där
att dra ut det men hon lyckades inte.

För jag ville verkligen att det skulle vara så
att hon var så pass angelägen om det.
Hon lyckades mildra svedan lite men inte smärtan.
För jag tror att den som ska ta det
måste vara angelägen om att det inte bör vara kvar.

Någon som är ärlig och rättfärdig,
som vill äga det.
Någon som kan hantera det utan att skada sig
eller mig, och som inte är rädd...

Jag kommer sakna svärdet när det är borta
men det är inte bra för mig att leva med det och förblöda.
Undrar vad dom händer när det är borta?
Kommer jag vara hel eller kommer jag för alltid var kluven
av den knivskarpa eggen som så vackert och lätt gjorde ett snitt och la sig till rätta.

Jag har Excalibur i mitt hjärta.
Den som tar det får mina nätter, mina dagar
och allt däremellan.

Jag har Excalibur i mitt hjärta.
Den som tar ut det får hela kungariket.
Så länge det sitter där måste jag skydda det
från regn och snö, rost och repor.

Så länge det sitter där måste jag putsa det
så att det alltid är skinande blankt.
Inget damm eller smuts ska inflammera mig
och göra mig sjuk igen.

Jag har Excalibur i mitt hjärta
Den som tar det får mina nätter, mina dagar
och allt däremellan.

Technorati-taggar: ,,